Kylan sveper in över Europa

12.12.2015 kl. 11:47
För ett par veckor sedan deltog jag i ett möte i Luxemburg för alla EU-länders nationella parlament. På mötet, som kallas COSAC, representeras varje parlament av sex ledamöter som samlas till ett gemensamt plenum. Det här sker två gånger per år, alltid i EU:s ordförandeland.

Under det här mötet var flyktingkrisen och Europas svar på frågan högst upp på dagordningen. Diskussionen var stundtals både tuff och hård. I diskussionen gick bl.a. ordföranden från EU-utskottet i tyska Bundestag hårt åt sina kollegor från Östeuropa. Det är dags för er från Österuropa att visa samma solidaritet som vi har visat mot er, var budskapet. Ledamöter från Östeuropa replikerade lika tufft. Den ökande polariseringen och splittringen i Europa var uppenbar på mötet och den syns tyvärr på allt fler ställen. Till och med relationerna mellan Danmark och Sverige är sämre än på mycket länge.

 

Det är kusligt att höra att retoriken och uppdelningen hårdnar i Europa. Det vittnar på en historielöshet och brist på perspektiv. Det här sker inte bara mellan länder utan också inom vissa länder. Polen fick nyligen en ny regering. På mötet i Luxemburg var ledamöter från den nya regeringen måna om att ta avstånd från ”det förra Polen”.

 

Utrikespolitiska traditioner brukar långt präglas av konsensustänk. I Finland och Sverige har vi i likhet med de flesta andra demokratiska länder starka institutioner som förankrade till diplomatkåren ska kunna stå ovanför dagspolitikens käbbel i ländernas huvudstäder. Men de här traditionerna utmanas nu i Europa. Polen är ett skrämmande exempel där de oberoende institutionerna nu behöver kämpa mot den nya regeringens vilja att ändra Polens plats i Europa. Regeringen vill nämligen vända landets riktning från Merkels Tyskland till Orbans Ungern, något som skulle vara illa för såväl Polackerna som för Europa.

 

Att det finns en bra grogrund för populism är inte konstigt. Europa är för tillfället en kontinent fullt av kriser. Den europeiska skuldkrisen utvecklades snabbt till en ekonomisk kris som sedan blev en förtroendekris. I synnerhet i Grekland blev situationen så allvarlig att det i sin tur skapade en egen europeisk kris – en Greklandskris. För tillfället är dock Greklandskrisen borta från agendan eftersom flyktingkrisen tagit över dagordningen.

 

Kriserna i Europa gör att vi nu inte ser skogen för alla träd. Ingen hinner göra det utvecklande arbetet för att förbättra Europas institutioner och hitta gemensamma lösningar eftersom all tid går åt till brandkårsutryckningar. Men kriserna skulle inte försvinna bara för att EU skulle försvinna, något som vissa populister hävdar. Vi får därför inte förföras av populismens enkla lösningar på svåra problem. För sådana lösningar finns inte.

 

Britterna brukar säga att djävulen finns i detaljerna. Vi låter nu detaljer och kriser styra dagens Europa så mycket att vi missar den stora bilden. Krigen i Europa tog slut för bara 70 år sedan och Berlinmurens fall hände för bara 25 år sedan. Europa är idag säkrare och fredligare än på länge. Demokrati och ett fantastiskt ekonomiskt välstånd har byggts upp. Låt oss inte rasera det genom att låta populisterna få fritt spelutrymme att exploatera kriser, såsom flyktingfrågan. Med is i hatten, respekt för vår historia, ledarskap, perspektiv och ödmjukhet kommer vi att klara också den här frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00