Svar på skriftligt spörsmål om garanterande av akutsjukvård i hela landet

11.12.2015 kl. 10:56
Svar till spörsmål inlämnat av ledamot Henriksson gällande regeringens avsikter att garantera jämlik akutsjukvård i hela landet.

Till riksdagens talman

I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Ärade talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 266/2015 rd undertecknat av riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson /sv m.fl.:

Vad ämnar regeringen göra för att följa upp justitieombudsmannens beslut och garantera jämlik akutsjukvård i hela landet?

Som svar på detta spörsmål anför jag följande:

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska kommunen ordna sjukvårdstjänster för dem som bor i kommunen.

En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ansvarar inom sitt område för samordningen av tjänsterna inom den specialiserade sjukvården i enlighet med befolkningens och primärvårdens behov.

Enligt lagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område. Vården ska planeras och genomföras i samarbete med de

verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården som håller jour så att de tillsammans bildar en regionalt sett funktionell helhet. Samkommunen fattar beslut om servicenivån för den

prehospitala akutsjukvården. I beslutet om servicenivån fastställs hur den prehospitala akutsjukvården ska organiseras, serviceinnehållet, vilken utbildning den personal som deltar i vården ska ha, målen för insatstiden och andra omständigheter som är nödvändiga med tanke på

vårdens organisering inom samkommunen. Vårdinnehållet ska i beslutet om servicenivån definieras så, att vården är effektiv och ändamålsenlig och att man beaktar situationer där verksamheten är utsatt för hög belastning.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde i ett avtal om ordnande av specialiserad sjukvård komma överens om hur uppgifterna vid centraler för prehospital akutsjukvård ska organiseras. Den prehospitala akutsjukvårdens uppgift är bland annat att ansvara för jouren för prehospital akutsjukvård med tjänstgörande läkare inom sitt område och planera och besluta om läkarhelikopterverksamheten

inom det egna specialupptagningsområdet. Enligt förordningen ska den prehospitala akutsjukvården samordna verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården i

sjukvårdsdistrikten inom sitt område och ge anvisningar som gäller den med beaktande av regionala särdrag såsom språk och geografiska förhållanden. Universitetssjukvårdsdistrikten har grundat ett icke-vinstdrivande bolag som administrerar läkarhelikopterverksamheten i syfte att förenhetliga verksamheten.

Vid grundande av bolag som administrerar läkarhelikopterverksamhet gjordes en omfattande

utredning om var enheterna ska placeras, för att bästa möjliga tillgänglighet och nytta av verksamheten ska uppnås ur befolkningens synvinkel. Med sex fungerande helikoptrar ligger områdena som hamnar i skuggan i stor utsträckning i Österbotten och Sydöstra Finland. En jämnare tillgänglighet hade förutsatt åtta läkarhelikoptrar.

Flygverksamheten i bolaget som ansvarar för förvaltningen av läkarhelikopterverksamheten får ett stöd från statsbudgeten på cirka 30 miljoner euro. Sjukvårdsdistrikten ansvarar för

verksamhetens medicinska kostnader såsom läkarnas lönekostnader och läkemedlen samt utrustning. Ibruktagandet av två ytterligare helikoptrar förutsätter en tilläggsfinansiering på cirka 12 miljoner euro.

Efter att hälsovårdslagen trädde i kraft ökade sjukvårdsdistrikten verksamheten inom den prehospitala akutsjukvården. Enligt kommunförbundets utredning ökade den prehospitala akutsjukvårdens kostnader med 9,7 procent mellan åren 2013 och 2014. Den största delen av kostnaderna utgörs av de prehospitala akutsjukvårdsenheterna som rör sig med ambulans och av

dessa finns cirka 500 i vårt land. Kostnaderna per invånare var vanligen högre inom de områden där läkarhelikoptrarnas tillgänglighet var sämst. Detta kan ses bland annat i Vasa, SydÖsterbottens och Södra Karelens sjukvårdsdistrikt. Inom dessa områden har sjukvårdsdistriktet ersatt den bristande läkarhelikopterverksamheten genom att utveckla en mer täckande prehospital akutsjukvård som sker genom ambulans. Enligt lagen ska centralerna för prehospital akutsjukvård som ansvarar för den prehospitala

akutsjukvården inom sjukvårdsdistrikten och universitetssjukvårdsdistrikten samordna verksamheten. Då kan de regionala förhållandena och behoven beaktas på bästa sätt. I reformen av social- och hälsovårdslagstiftningen strävas att fortsättningsvis förbättra helheten av den

prehospitala akutsjukvården som en del av social- och hälsovård.

Helsingfors 17.11.2015

Familje- och omsorgsminister Juha Rehula

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15