Reform med många frågetecken

08.12.2015 kl. 11:35
Förslaget till förvaltningsreform har under den senaste veckan drunknat i grälet på arbetsmarknaden och regeringens såsande med förvaltarregistret. Inte desto mindre är reformen en av de största politiska frågorna i Finland i modern tid. Den handlar on kärnan i vår välfärd och förändrar dramatiskt kommunernas roll eftersom den hämtar in en helt ny förvaltningsnivå mellan stat och kommun.

Inte bara skulle 18 landskap ta över social- och hälsovården, som utgör cirka hälften av kommunernas budget. De skulle dessutom svälja landskapsförbunden, stora delar av NTM-centralerna, räddningsväsendet, miljöhälsovården och kanske andra stadiets utbildning. Diskussion om att ge områdena beskattningsrätt har också förts.

Sina politiska beslutsfattare skulle landskapen få genom direkta val. Det innebär en betydande maktförskjutning från kommunerna uppåt och medför en ny kategori av proffspolitiker, en del av dem på heltid. Att statsministerpartiet centern så frenetiskt – med hot om regeringsupplösning – drivit på denna modell med lika många självstyrelseområden som nuvarande landskap visar att maktpolitiken varit en ledstjärna. Den här reformen innebär nämligen att Centerns långvariga dröm om landskapens Finland nu förverkligas – och det med råge. Att just Centern skulle bli den dominerande kraften i många av de nya mastodontorganisationerna är naturligtvis ingen slump.

Än så länge saknas ändå mängder av väsentlig fakta om innehållet i reformen. Också den grundlagsenliga granskningen återstår att göra. Visserligen säger regeringen att man låtit grundlagsexperter förhandsgranska förslaget inofficiellt, men likväl är det den officiella genomlysningen i riksdagens grundlagsutskott som är avgörande. Den kan göras först då propositionen i hela sin prakt ligger i riksdagen om cirka ett år. Härnäst är det dags för remissrunda på fältet.

Även om många frågetecken som kan påverkar slutvitsordet för reformen alltså återstår förtjänar regeringen en principiell eloge för att ha kommit såhär långt. Vore det lätt som en plätt att reformera vår länge ganska statiska social- och hälsovård hade tidigare regeringar kommit till skott redan för länge sedan. Den förra regeringen gjorde nog ett tappert försök, men den urbota slarviga beredningen gjorde att paketet stupade i grundlagsutskottet.

När reformer som denna genomförs är det givetvis viktigt att människan – kunden, patienten – är i centrum. Det betyder bland annat att också reformens sociala sida, inte bara hälsovården, måste lyftas fram. Den här reformen ökar vår rätt till valfrihet mellan offentliga, privata och tredje sektorns tjänster. Det är principiellt en bra sak som stärker patientens ställning, låt vara att vi också här ännu saknar kött på benen vad valfriheten egentligen innebär i praktiken. Tvärtemot vad som påståtts med ideologiska förtecken är valfriheten hur som helst inget hot mot varken kvaliteten i vården eller svenskans ställning. Snarare är det tvärtom.

Där tar också berömmet slut. För helt uppenbart är att förvaltningsreformen också kommer att innebära, om inte en sjukhusslakt, så i alla fall åderlåtning av närhetsprincipen då det gäller den offentliga social- och hälsovården. Om bara tolv sjukhus i landet framöver får tillhanda hålla fullskalig jour kan detta utgöra ett hot mot sjukhusen i Vasa, Ekenäs, Borgå, Karleby och Salo i deras nuvarande form. Vad betyder en nedgradering i praktiken med tanke på exempelvis förlossningarna? Det vet vi inte ännu.

Också här i vårt Åboland finns en del orosmoln. En märklig diskussion pågår om Åbolands sjukhus, denna kostnadseffektiva och kvalitativt högststående vårdproducent på Kaskisbacken i Åbo. Intressant nog ifrågasätts ÅS inte direkt på grund av förvaltningsreformen utan av andra, diffusa orsaker. Att det finns en ideologiskt driven klappjakt på sjukhuset, som har en välskött privat stiftelse i bakgrunden, kan man tyvärr inte utesluta.

SFP och andra som månar om god svensk vård i Åboland arbetar nu hårt för att Åbolands sjukhus inte ska uppslukas av ÅUCS utan få fortsätta och bygga ut på nuvarande plats. Stiftelsen Eschnerska frilasarettet är som känt beredd att sätta spaden i marken för nybygget på Kaskisbacken och detta med egna pengar, inte skattebetalarnas. Sjukvårdsdistriktet och framförallt de stora partierna i staden och distriktet måste nu inse medvärdet med att behålla Åbolands sjukhus i nuvarande form. Även Kårkullas verksamhetsförutsättningar bör tryggas, oavsett hur den nya social- och hälsovårdsstrukturen ser ut. Också då hela havet stormar måste man ha förstånd att bevara sådana svenska lösningar som fungerar. Minns detta: Det handlar inte om särlösningar för att trygga särrättigheter utan särlösningar för att trygga samma rättigheter, oavsett språk. Skillnaden är väsentlig.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15