Mod att gå framåt

07.12.2015 kl. 15:53
När vi idag runtom i vårt land samlas för att fira vår självständighet, och för att visa respekt för tidigare generationers arbete och uppoffringar, kan vi konstatera, att världen under de senaste årtiondena har ändrats på ett sätt, och med en sådan takt, som garanterat inte någon människa år 1917 kunnat ana. Också vår stad Vasa har under självständighetstiden gått från att vara huvudsäte för senaten under vårvintern 1918 - vidare ett starkt förvaltningscentrum och residensstad under decennier - till att i dagsläget genom sitt starka exportinriktade näringsliv bära ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska utveckling

Bland megatrenderna som kommer att påverka regionens, landets och övriga Europas kommande decennier kan nämnas globalisering, kommersialisering, digitalisering och teknologisk utveckling, klimatförändring, cleantech och bioekonomin samt åldrande befolkning, individualisering, urbanisering och invandring. Utgående från detta vill jag påstå att vi i Österbotten har bättre möjligheter än något annat område att bygga positivt för framtiden. Det som däremot saknas i Finland – och delvis även bland beslutsfattarna i regionen – är mod.

 

När man tänker på vilka uppoffringar våra krig och till exempel återuppbyggnadsfasen inneburit, så skulle man gärna se lite mer sisu och tuffare men positiv inställning till det reform- och utvecklingsarbete som nu på olika plan pågår – eller åtminstone borde pågå. Det är definitivt heller ingen slump att många av de lokala ledare som i början på 1970-talet var framsynta och modigt ritade om kommunkartan själva hade upplevt och deltagit i krigen på 1940-talet.

 

Trots att nyheterna idag främst präglas av elände av olika slag och vi har en politisk ledning som stup i kvarten påminner oss om hur fruktansvärt dåligt det går, så finns det även undersökningar som går i totalt motsatt riktning. Enligt några av dessa är vi världens lyckligaste folk, världens minst korrumperade land, vi har världens bästa utbildningssystem, vi är det fjärde mest innovativa landet i världen, vi är världens underbaraste plats för mödrar, vi har världens friskasta barn, vi är bäst när det gäller yttrandefrihet och jämlikhet, vi har världens tryggaste flygbolag, högklassigaste pass, topp tio miljöer för företag med mera.

 

Vi bör naturligtvis medge att Finland under de senaste åren halkat efter övriga Europa när det gäller tillväxtsiffrorna samt att vi har en offentlig ekonomi i obalans. Även om vår statsskuld i absoluta euron inte är katastrofalt stor så är takten med vilken den ökar verkligen osund. Läget försvåras ytterligare av arbetsmarknadsparternas kompromisslösa och osmidiga förhandlingskultur. Vi har alltså mycket arbete framför oss men vi har också alla möjligheter att lyckas – och som österbottningar skall vi fortsätta visa vägen. Som medlem i riksdagens finansutskott hade jag i torsdags möjligheten att diskutera ekonomi och säkerhet med president Niinistö ute vid Talludden. Hans budskap var mycket klart: nu behövs mod. Det är lätt att hålla med. Nu om någonsin behövs både regionalt och nationellt mod, positiv framförhållning och öppenhet, byggande av nya nätverk samt en ny typ av omsorg om varandra.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05