Mod att gå framåt

07.12.2015 kl. 15:53
När vi idag runtom i vårt land samlas för att fira vår självständighet, och för att visa respekt för tidigare generationers arbete och uppoffringar, kan vi konstatera, att världen under de senaste årtiondena har ändrats på ett sätt, och med en sådan takt, som garanterat inte någon människa år 1917 kunnat ana. Också vår stad Vasa har under självständighetstiden gått från att vara huvudsäte för senaten under vårvintern 1918 - vidare ett starkt förvaltningscentrum och residensstad under decennier - till att i dagsläget genom sitt starka exportinriktade näringsliv bära ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska utveckling

Bland megatrenderna som kommer att påverka regionens, landets och övriga Europas kommande decennier kan nämnas globalisering, kommersialisering, digitalisering och teknologisk utveckling, klimatförändring, cleantech och bioekonomin samt åldrande befolkning, individualisering, urbanisering och invandring. Utgående från detta vill jag påstå att vi i Österbotten har bättre möjligheter än något annat område att bygga positivt för framtiden. Det som däremot saknas i Finland – och delvis även bland beslutsfattarna i regionen – är mod.

 

När man tänker på vilka uppoffringar våra krig och till exempel återuppbyggnadsfasen inneburit, så skulle man gärna se lite mer sisu och tuffare men positiv inställning till det reform- och utvecklingsarbete som nu på olika plan pågår – eller åtminstone borde pågå. Det är definitivt heller ingen slump att många av de lokala ledare som i början på 1970-talet var framsynta och modigt ritade om kommunkartan själva hade upplevt och deltagit i krigen på 1940-talet.

 

Trots att nyheterna idag främst präglas av elände av olika slag och vi har en politisk ledning som stup i kvarten påminner oss om hur fruktansvärt dåligt det går, så finns det även undersökningar som går i totalt motsatt riktning. Enligt några av dessa är vi världens lyckligaste folk, världens minst korrumperade land, vi har världens bästa utbildningssystem, vi är det fjärde mest innovativa landet i världen, vi är världens underbaraste plats för mödrar, vi har världens friskasta barn, vi är bäst när det gäller yttrandefrihet och jämlikhet, vi har världens tryggaste flygbolag, högklassigaste pass, topp tio miljöer för företag med mera.

 

Vi bör naturligtvis medge att Finland under de senaste åren halkat efter övriga Europa när det gäller tillväxtsiffrorna samt att vi har en offentlig ekonomi i obalans. Även om vår statsskuld i absoluta euron inte är katastrofalt stor så är takten med vilken den ökar verkligen osund. Läget försvåras ytterligare av arbetsmarknadsparternas kompromisslösa och osmidiga förhandlingskultur. Vi har alltså mycket arbete framför oss men vi har också alla möjligheter att lyckas – och som österbottningar skall vi fortsätta visa vägen. Som medlem i riksdagens finansutskott hade jag i torsdags möjligheten att diskutera ekonomi och säkerhet med president Niinistö ute vid Talludden. Hans budskap var mycket klart: nu behövs mod. Det är lätt att hålla med. Nu om någonsin behövs både regionalt och nationellt mod, positiv framförhållning och öppenhet, byggande av nya nätverk samt en ny typ av omsorg om varandra.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15