En reform av arbetsfördelningen

21.12.2015 kl. 08:00

I oktober detta år fanns det enligt arbets- och näringslivsministeriet 65 000 lediga arbetsplatser i vårt land. I förhållande till den totala arbetskraften och antalet arbetslösa är mängden lediga jobb betydlig. Vi har alltså ett problem där utbud och efterfrågan inte möts på arbetsmarknaden.

Under förra valperioden insåg man att problematiken ovan kräver åtgärder och man startade bland annat regionala försök där privata företag kompletterar den offentliga arbetsförmedlingen. Dessa pilotprojekt i Nyland och Birkaland har visat sig vara mycket framgångsrika. Andelen arbetslösa som hittat ett jobb är flerfaldigt bland dem som fått ta del av dessa privata arbetsförmedlingstjänster. Framför allt har dessa privata aktörer lyckats i karriärcoachingen som lett till att arbetssökande gett helt nya branscher en chans.
 
Erfarenheter från dessa pilotprojekt visar att den offentliga sektorn lyckas väl då den också utnyttjar kunnande som finns i den privata sektorn. Inom arbetsförmedlingen har man gjort så här även i Danmark med goda resultat. Nu skulle det gälla att utvidga modellen med den privata sektorn som komplement till den offentliga arbetsförmedlingen till hela landet. Trots en del kloka formuleringar i regeringsprogrammet ger regeringens budgetförslag för år 2016 inte tillräcklig finansiering åt de framgångsrika pilotprojekten. Det här känns vansinnigt eftersom varje person som sysselsätts ekonomiskt är en lottvinst för samhället i förhållande till alternativet som många gånger är långtidsarbetslöshet.

 
I den skuggbudget som vi lade fram nu i november har vi föreslagit en överföring av budgetmedel från arbets- och näringslivsbyråerna till de privata arbetsförmedlingarna. Vår modell som inspirerats av den danska modellen, skulle ge den privata arbetsförmedlaren en grundsumma för varje arbetslös som företaget tar sig an att jobba med. Lejonparten av ersättningen som betalas till företaget skulle ändå inte betalas ut förrän efter att den arbetssökande blivit anställd. Som en del av den nya modellen kunde man också passa på att utveckla den inkomstrelaterade dagpenningen enligt en dansk modell där summan är högre än i dagens Finland men där tiden för vilken den betalas ut samtidigt är kortare. Statistik visar nämligen på att de som får jobb oftast hittar den nya arbetsplatsen i början av sin arbetslöshet eller just före tiden för den inkomstrelaterade dagpenningen löper ut. Den här modellen skulle bättre sporra till aktiva åtgärder för att stöda dem som söker nytt jobb.

Finland befinner sig i en ekonomisk knipa som kräver nytänk. Faktum är att arbetslösheten växer, och paradoxalt nog samtidigt antalet lediga jobb. Det behövs alltså aktiva insatser som kan svänga den här trenden. Arbetslösheten är vårt största gissel och vi har inte råd att blunda för en utveckling där utbud och efterfrågan inte möts. Det är självfallet så att det även behövs helt andra åtgärder för att råda bukt på arbetslösheten, men de modeller som har visat sig fungera ska man ta till vara på. Pilotprojekten i Birkaland och Nyland borde inte bara få en fortsättning, utan dessutom utökas till övriga delar av landet.

Carl Haglund

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00