Export - konsekvensbedömning

28.11.2015 kl. 11:10



Under de senaste veckorna har vårdreformen samt de framtida självstyrande landskapen diskuterats flitigt. De beslut som nu bereds kommer att ha verkningar mycket långt in i framtiden, och vi kommer att se att det kommer att avspeglas i mycket mer än vårdfrågor och de statliga uppgifter som i dagsläget nämnts.

Det är också mer än förståeligt att de första uppgifterna som läckte ut samt spekulationerna kring eventuellt framtida status för olika sjukhus väckt stor oro bland befolkningen. Även om minister Rehulas besök i Vasa samt de diskussioner jag själv fört med representanter för regeringspartierna ger för handen att vi kommer att ha mångsidig jour och starka enheter i Österbotten även framöver, så är det nu hög tid att vi sliter oss loss ur denna eviga förvarsposition. Sjukvårdsservicen – liksom alla andra områden i Österbotten - skall naturligtvis utvecklas – inte avvecklas.

 

Förutom att blotta tanken på att försvaga sjukvården i Österbotten rent språkligt sett torde vara grundlagsstridig är den också ur ekonomisk synvinkel helt galen – något som är oerhört viktigt att lyfta fram. Det är hög tid att vi i Finland lär oss att all politik har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i farmtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så måste vi sluta behandla sjukvårds-, utbildnings- och övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Enligt samma logik kan vi inte heller förvänta oss att ha sjukvård av toppklass om vi inte utvecklar hamnarna, vägnätet, högskolorna, barndagvården, äldreomsorgen, fritids- och kulturutbudet. Allting hänger ihop, och vi har i Österbotten en unik chans att själva åstadkomma mycket positivt utan inblandning från statligt håll.

 

Regeringen konstaterar i sitt program helt riktigt att ”exporten inte drar”. Vidare konstaterar man att man skall ”genomföra strukturella reformer som främjar sysselsättning, företagande och ekonomisk tillväxt”. Kunnandet ska enlig regeringen även ”samlas i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster”. Att ens leka med tanken att skära i vården i det område som idag via exporten och industrins exceptionellt höga förädlingsvärde skapar mest nya resurser i landet är helt ofattbart och helt i strid med det som står i regeringsprogrammet. Världsledande bästa bolag vill inte vidareutvecklas eller söka sig till områden med haltande vård. Faktum är att värdet på exporten i landskapet Österbotten redan år 2012 var mer än 1 miljard euro högre än i fem andra landskap sammanlagt (!). I samband med olika reformer och politiskt beslut efterlyses ofta ”konsekvensbedömningar” av olika slag. I ett land som Finland borde inga beslut få fattas utan att man analyserar vilka konsekvenser det på sikt har för exporten – något som jag själv ofta påtalar i riksdagen. Låt oss alltså på alla plan börja kräva export-konsekvensbedömningar. Och låt oss österbottningar tillsammans modigt utveckla alla delar av samhället. På så sätt stärker vi även vården.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05