Interpellation om konsekvenserna av regeringens trafikpolitiska mål

17.11.2015 kl. 15:13
Gruppanförande, Svensk riksdagsgruppen, Thomas Blomqvist 17.11 2015

Värderade talman,

 

För att spara 15 miljoner euro minskar regeringen upphandlingen av trafiktjänster som lämnar många orter helt utan tågförbindelse. Staten har under två tidigare valperioder satsat närmare 1 miljard euro på banavsnittet Seinäjoki-Uleåborg – nu dras tågturer in på det avsnittet. Det här är exempel på vad som händer inom spårtrafiken. Det kan inte vara klok politik.

 

En politiker måste vänja sig vid att få arga brev av sina väljare – det måste man tåla som beslutsfattare. Det är ändå inte många gånger som jag under mina snart nio år i riksdagen har fått så många arga brev på eposten som nyheten gick ut att Y-tåget mellan Helsingfors och Karis läggs ned.

Det handlar om en stor besvikelse hos enskilda, studerande och familjer som har satsat på att bosätta sig nära järnvägen. Förutom att Y-tåget försvinner, har flera kvällsturer dragits in som försvårar pendlandet västerut från Helsingfors.

Det viktigaste kriteriet var tågförbindelsen till Helsingfors då min fru och jag för sex år sedan flyttade till Karis, skriver en man till mig i sitt brev.

Han fortsätter: Till följd av tågindragningarna kommer Raseborg inte att vara attraktivt för nya familjer och firmor, och vi som är där från förr kommer att överväga att flytta bort.

Jag är förbannad, avslutar han.

 

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen omfattar till fullo det som har varit grundsynen för både trafikpolitik och planläggning i vårt land: det är hållbart att planera bostadsområden och samhällen med goda kollektivtrafikförbindelser särskilt är den spårbundna trafiken, inte minst ur miljösynvinkel.

Vi är vänner av spårtrafik och i den förra trafikpolitiska redogörelsen skrevs in stora satsningar på spårtrafik. Budskapet var entydigt: Vi ska hålla banorna i skick och utnyttja de investeringar som har gjorts.

Men vad gör regeringen? Stick i stäv med tidigare markeringen beslutar man att drastiskt skära ned anslagen för köptrafiken, vilket inte kan ha någon annan följd än det vi har sett de senaste månaderna. VR har radikalt minskat på sina tågturer.

 

 

 

Värderade talman,

 

Ännu under förra regeringen gav Kommunikationsministeriet tydliga signaler till kommunerna om att bygga och planera kring järnvägen. Vi har visserligen en ny kommunikationsminister, men hur ska kommunerna tolka ministeriets helomvändning? Är det helt nya ideal som gäller?

Flera kommuners utvecklingsstrategi bygger på en fast spårlinje. Har regeringen alls tänkt på hur man reagerar i Sjundeå där kommunens centrum faktiskt heter Sjundeå station. Ska Siuntion asema i framtiden vara ett samhälle där tågen inte stannar?

Jag har här försökt beskriva hur regeringens trafikpolitik ter sig ur bara en regions synvinkel. Att staten drastiskt minskat sina köp av VR har givetvis stora följder i olika delar av landet.

Det är inte rationell samhällsekonomi att staten med allmänna medel gör en flerårig satsning på nästan en miljard för att förbättra banan mellan Seinäjoki och Uleåborg, för att sedan, som nu har skett, minska antalet turer på bansträckan.

Följderna av de många indragna tågturerna i landet drabbar inte enbart persontrafiken utan har även menliga följder för godstransporterna som är viktiga för exporten.

 

 

Värderade talman,

 

Regeringen svarar nu med att i en försnabbad tidtabell få till stånd en konkurrensutsättning av tågtrafiken. Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter inte i sig en avreglering av tågtrafiken. Vi är medvetna om att det är något som man förbereder på bred skala inom EU.

Däremot ifrågasätter vi kommunikationsministerns uppspeedade tidtabell. Den är inte realistisk. Man måste gå mycket noga tillväga om man förbereder en konkurrensutsättning. Man måste skapa förutsättningar för intressenter och materiel. Man bör också ha en lösning för hur man gör med de banavsnitt som inte är av kommersiellt intresse.

Minister Berner, en konkurrensutsättningsprocess går inte att fixa på ett halvt år.

 

Vi efterlyser mer realism av regeringen. Att man säger att nedlagda tågförbindelser kan ersättas marknadsmässig busstrafik är inte heller helt trovärdigt. Det finns all anledning att betvivla att det överhuvudtaget kommer att inledas marknadsmässig busstrafik på just de sträckor som inte anses vara lönande för tågtrafik.

 

Värderade talman,

 

Av ovanstående skäl förenar jag mig med ledamot Taimelas förslag om misstroende för regeringen.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00