Svåra problem har inga enkla lösningar

23.11.2015 kl. 16:38
Natten till lördagen höjde Belgiens regering hotbilden för terroristattacker i Bryssel till den högsta möjliga nivån på en fyra-gradig skala. Det här betyder att myndigheterna måste ha haft information om att en attack var nära förestående.

Jag bodde i Bryssel tre och ett halvt år och min hustru bor ännu kvar i staden tills mitten av januari. Händelserna där, liksom händelserna i Paris som bara ligger 1 timme och 22 minuter bort med tåg och som vi ofta besökte, känns därför mycket nära. Det är kusligt och det berör en in på skinnet.

 

Bryssel har redan länge varit en stad med uppskruvat säkerhetsläge. På vägen till mitt dåvarande jobb gick jag dagligen förbi en judisk synagoga. Utanför synagogan fanns i över ett års tid polis med skottsäkra västar och k-pistar, som en konsekvens av ett tidigare dåd mot judiska muséet i staden. I januari, efter attacken mot tidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris, avvärjde belgisk polis en terrorattack i Bryssel och bemannade sedan EU-institutionerna och ambassadernas ingångar med stormgevärsbeväpnade soldater. I helgen skruvades läget upp ytterligare då regeringen uppmanade Brysselborna att helt stanna hemma med ”Netflix under en filt och varm choklad”. Tunnelbanan stängdes. Konserter och idrottsevenemang ställdes in. Biografer och butiker slog fast. De ödsliga gatorna patrullerades av soldater.

 

Bryssel är inte bara Europas huvudstad, utan också en segregerad stad med enorma integrationsproblem. Medan vi bodde i de trygga sydöstra delarna av staden, så visste vi att man inte skulle besöka de nordvästra delarna – med områden man inte ens bör besöka dagtid. Där ligger kommunen Molenbeek, ökänd för sina stora sociala problem. Det är i den stadsdelen som dådet i Paris för tio dagar sedan sannolikt planerats.

 

Människor runt hela världen berördes starkt av attacken i Paris. Samma helg fick jag (och många andra politiker) ta emot e-post med reaktioner. Vissa tyckte att alla IS anhängare borde avrättas. Andra tyckte att Europas gränser nu behöver stängas helt. Justitieminister Jari Lindström gick ut och sa att man borde överväga dödsstraff åt terrorister.

 

Vid rädsla och oroliga tider är det naturligt att man söker enkla och resoluta svar – också på svåra och komplexa frågor. Men just därför är det viktigt att vi som samhälle håller huvudet kallt och ser till att vi inte själva överreagerar och radikaliseras.

 

Just den här saken diskuterade jag förra veckan med Frankrikes ambassadör i ett besök på landets ambassad i Helsingfors. Ambassadören konstaterade att någon hade kommenterat att Frankrike som kärnvapenmakt kunde ta hand om saken en gång för alla, så att vi i Europa kunde fortsätta leva lyckliga tillsammans. Men, sa han, vi kommer inte ifrån det faktum att de som utförde attackerna i Paris var människor födda i Frankrike, som fått fransk skola och utbildning – men som sedan har radikaliserats.

 

Händelserna i Paris kommer, och måste, få konsekvenser. IS måste bekämpas och hela världen, inklusive Ryssland, borde göra det tillsammans. Europas yttre gränser måste stärkas, underrättelsesamarbetet ökas och vapenlagar skärpas. Mer fokus måste också sättas på integration och att utanförskap förhindras.

 

Men, vi ska inte stänga Europas gränser. Vi ska inte ge avkall på demokrati, frihet och öppenhet. Vi ska inte radikaliseras. Populister kommer fortsätta rada upp problem – men utan att presentera några realistiska lösningar. Därför måste vi fortsätta tänka kritiskt med fakta och perspektiv, ha sans i debatten och inte glömma medmänskligheten – annars vinner terroristerna. Svåra problem har inga enkla lösningar.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30