Följderna för lantbruket pga sanktionerna mot Ryssland

13.11.2015 kl. 13:24
Ledamot Blomqvist ställde muntlig fråga till minister Tiilikainen


Herr talman!

Det importförbud som Ryssland infört som svar på EU:s sanktioner mot landet slår hårt mot lantbrukssektorn. Därför har EU-parlamentet anslagit 500 miljoner för att lindra de här effekterna. 


Euroopan parlamentti ehdottaa, että EU:n vuoden 2016 budjetissa on 500 miljoonaa euroa, joilla lievennetään EU:n Venäjän vastaisten pakotteiden vaikutuksia. Ehdotus on, että Suomen kiintiö tästä olisi 9 miljoonaa euroa. EU:n subvention erikoisuutena on, että jäsenvaltioille annetaan samalla lupa ottaa käyttöön kansallisia tukia summan kaksinkertaistamiseen asti. Sianlihan osalta tämä olisi erittäin merkittävää, jotta elinkeino ei romahtaisi täysin. Sen alan kannattavuus on tällä hetkellä nimittäin erittäin heikko. Kysynkin ministeri Tiilikaiselta: aikooko hallitus ja ministeriö vuonna 2016 hyödyntää tätä EU:n antamaa mahdollisuutta, eli kansallisin varoin kompensoida sianlihan tuottajia  niistä seurauksista, jotka ovat aiheutuneet näistä pakotteista? 



Maatalous- ja ympäristöministeri Kimmo Tiilikainen

Arvoisa herra puhemies!

Edustaja kuvasi aivan oikein tämän Euroopan laajuisen kriisipaketin, millä maatalouden kriisiä on päätetty helpottaa, ja Suomen osuus on siitä 9 miljoonaa, mikä tulee tuolta EU:lta. Sen lisäksi hallitus on jo päättänyt lisäbudjetissa osoittaa 20 miljoonaa kansallisia varoja maatalouden tukalan tilanteen hoitamiseen. Näistä yhdessä muodostuu kokonaisuus, joka mahdollistaa tämän kansallisen lisäosan maksamisen nyt EU:n myöntämien tukien päälle. Se, miten tämä tarkkaan ottaen eri tuotantosuuntien kesken jaetaan, on vielä auki, mutta tulen huolehtimaan myös siitä, että sikatalous saa osansa näistä myönnettävistä tukieuroista. 
 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30