Sjukvårdspolitik är näringslivspolitik

14.11.2015 kl. 07:44
Under veckan som gått har vårdreformen samt de framtida självstyrande landskapen diskuterats flitigt. Det är ingen hemlighet att ett visst parti nu kör stenhårt för att förverkliga planer som funnits i skrivbordslådan en längre tid. De beslut som nu bereds kommer att ha verkningar mycket långt in i framtiden på olika plan.

Det är också mer än förståeligt att de första uppgifterna som läckte ut samt spekulationerna kring eventuellt framtida status för olika sjukhus väckt stor oro bland befolkningen. Även om minister Rehulas besök i Vasa samt de diskussioner jag själv fört med tjänstemän och representanter för regeringspartierna ger för handen att vi kommer att ha mångsidig jour och verksamhet vid Vasa centralsjukhus även framöver, så är det nu hög tid att vi sliter oss loss ur denna eviga förvarsposition. Sjukvårdsservicen – liksom alla andra områden i Österbotten - skall naturligtvis utvecklas – inte avvecklas.

 

Förutom att blotta tanken på att försvaga sjukvården i Österbotten rent språkligt sett torde vara grundlagsstridig är den också ur ekonomisk synvinkel helt galen – något som är oerhört viktigt att lyfta fram. Det är hög tid att vi i Finland lär oss att all politik har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya resurser och jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i framtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så måste vi sluta behandla sjukvårds-, utbildnings- och övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Enligt samma logik kan vi inte heller förvänta oss att ha ett sjukhus av toppklass om vi inte utvecklar högskolorna, fritids- och kulturutbudet mm. Allting hänger ihop, och vi har i vår region en unik chans att själva åstadkomma mycket positivt utan inblandning eller direkt hjälp från statligt håll.

 

Regeringen konstaterar i sitt program helt riktigt att ”exporten inte drar”. Vidare konstaterar man att man skall ”genomföra strukturella reformer som främjar sysselsättning, företagande och ekonomisk tillväxt”. Kunnandet ska enlig regeringen även ”samlas i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster”. Att ens leka med tanken att skära i ett sjukhus i det område som idag via exporten och industrins exceptionellt höga förädlingsvärde skapar mest nya resurser i landet är helt ofattbart och helt i strid med det som står i regeringsprogrammet. Centralsjukhuset är en central del av t.ex. energiklustret. Världens bästa bolag vill inte vidareutvecklas eller söka sig till områden med haltande vård. Faktum är att värdet på exporten i landskapet Österbotten redan år 2012 (enl. statistikcentralen) var mer än 1 miljard euro högre än i fem andra landskap sammanlagt (!). Dessutom stod enbart bolagen i Vasa för 80 % av Österbottens export och över 30 % av hela landets energiteknologiexport. Den som tänker tanken på att skära i grundläggande infrastruktur – i form av t.ex. Vasa centralsjukhus – är därmed fullständigt ute och cyklar gällande näringslivspolitik. Jag hoppas innerligen att regeringen inser vilken betydelse exporten, industrins höga förädlingsvärde och den i Österbottens överlag goda sysselsättningen har för för resten av landet. För oss österbottningar gäller det nu att tillsammans modigt utveckla alla olika samhällsområden. På det sättet stärker vi även sjukhuset.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00