Sjukvårdspolitik är näringslivspolitik

14.11.2015 kl. 07:44
Under veckan som gått har vårdreformen samt de framtida självstyrande landskapen diskuterats flitigt. Det är ingen hemlighet att ett visst parti nu kör stenhårt för att förverkliga planer som funnits i skrivbordslådan en längre tid. De beslut som nu bereds kommer att ha verkningar mycket långt in i framtiden på olika plan.

Det är också mer än förståeligt att de första uppgifterna som läckte ut samt spekulationerna kring eventuellt framtida status för olika sjukhus väckt stor oro bland befolkningen. Även om minister Rehulas besök i Vasa samt de diskussioner jag själv fört med tjänstemän och representanter för regeringspartierna ger för handen att vi kommer att ha mångsidig jour och verksamhet vid Vasa centralsjukhus även framöver, så är det nu hög tid att vi sliter oss loss ur denna eviga förvarsposition. Sjukvårdsservicen – liksom alla andra områden i Österbotten - skall naturligtvis utvecklas – inte avvecklas.

 

Förutom att blotta tanken på att försvaga sjukvården i Österbotten rent språkligt sett torde vara grundlagsstridig är den också ur ekonomisk synvinkel helt galen – något som är oerhört viktigt att lyfta fram. Det är hög tid att vi i Finland lär oss att all politik har direkt koppling till näringslivets verksamhetsförutsättningar, dvs. skapandet av nya resurser och jobb. Om vi vill åstadkomma en miljö där ungdomar i framtiden vill bo och bolag kan utvecklas, så måste vi sluta behandla sjukvårds-, utbildnings- och övriga frågor i något slags gammaldags vakuum. Enligt samma logik kan vi inte heller förvänta oss att ha ett sjukhus av toppklass om vi inte utvecklar högskolorna, fritids- och kulturutbudet mm. Allting hänger ihop, och vi har i vår region en unik chans att själva åstadkomma mycket positivt utan inblandning eller direkt hjälp från statligt håll.

 

Regeringen konstaterar i sitt program helt riktigt att ”exporten inte drar”. Vidare konstaterar man att man skall ”genomföra strukturella reformer som främjar sysselsättning, företagande och ekonomisk tillväxt”. Kunnandet ska enlig regeringen även ”samlas i internationellt sett konkurrenskraftiga kluster”. Att ens leka med tanken att skära i ett sjukhus i det område som idag via exporten och industrins exceptionellt höga förädlingsvärde skapar mest nya resurser i landet är helt ofattbart och helt i strid med det som står i regeringsprogrammet. Centralsjukhuset är en central del av t.ex. energiklustret. Världens bästa bolag vill inte vidareutvecklas eller söka sig till områden med haltande vård. Faktum är att värdet på exporten i landskapet Österbotten redan år 2012 (enl. statistikcentralen) var mer än 1 miljard euro högre än i fem andra landskap sammanlagt (!). Dessutom stod enbart bolagen i Vasa för 80 % av Österbottens export och över 30 % av hela landets energiteknologiexport. Den som tänker tanken på att skära i grundläggande infrastruktur – i form av t.ex. Vasa centralsjukhus – är därmed fullständigt ute och cyklar gällande näringslivspolitik. Jag hoppas innerligen att regeringen inser vilken betydelse exporten, industrins höga förädlingsvärde och den i Österbottens överlag goda sysselsättningen har för för resten av landet. För oss österbottningar gäller det nu att tillsammans modigt utveckla alla olika samhällsområden. På det sättet stärker vi även sjukhuset.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37