Hela havet stormar - navigerar regeringen svensk vård på grund?

14.11.2015 kl. 07:50
Regeringen förslag till vårdreform väcker många frågor. Vissa frågeställningar är bekanta från förra riksdagsperioden, men även nya aspekter tål att dryftas.

Enligt förslaget ska ansvaret för all socialvård flyttas från kommunerna till de nya vårdområdena. Beslut rörande exempelvis äldreomsorg och barn- och mödrarådgivningsverksamhet ska fattas av de nya vårdområdena. Beslut i den här typen av frågor borde även i framtiden fattas i kommunerna eftersom lokalkännedom är till stor nytta då man t ex planerar hemvården.  

 

Vad händer med det preventiva arbetet i kommunerna? Det preventiva arbetet kräver ofta, för att vara effektivt, samarbete mellan olika sektorer. I framtiden kommer vissa personer som jobbar med t ex elevvård att arbeta för vårdområdena och andra för kommunerna. Hur kan vi trygga att eleverna får den multiprofessionella hjälp de behöver också då yrkesgrupper som bildar ett team jobbar i olika organisationer?    

 

Hur väl regeringen löser den språkliga aspekten i vårdreformen är avgörande för tillgången till svenskspråkig service i framtiden. Vad händer med de sjukhus där man idag kan erbjuda service också på svenska? Borgå sjukhus, Västra Nylands sjukhus, Jakobstads sjukhus, Vasa sjukhus och Åbolands sjukhus är alla garanter för att vi kan få åtminstone merparten av vården också på svenska. Vårdreformen får absolut inte rasera denna service eller reducera tillgången till svensk service. De strukturer som bäst tryggar tillgången till svensk service och som vi eventuellt förlorar pga vårdreformen får vi aldrig tillbaka. Regeringen måste hitta lösningar som i praktiken tryggar tillgången till svensk service och vård. 

 

Det kommer att bli en stor utmaning att till vårdfullmäktigen få personer invalda som driver också svenska frågor. Eftersom vårdområdenas fullmäktigen väljs genom direkta val finns det inga garantier för varken regional eller språklig representation. För oss i Nyland är det speciellt besvärligt att trygga svensk representation då vårdområdet för oss sannolikt kommer att utgöras av nuvarande Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) med över en miljon invånare.

 

En större valfrihet inom vården ger också möjlighet för aktörer som vill och kan erbjuda svensk service.   

 

För att sparpotentialen på tre miljarder ska uppnås behövs en stark statlig styrning. Det här innebär att statsrådet kommer att ha en stark roll då man ska fatta beslut om exempelvis vilken service som ska erbjudas samt var den erbjuds. Hur denna starka statliga styrning ska kunna sammanjämkas med principen om självstyrande vårdområden återstår att se. Grundlagsutskottet kommer att granska vårdreformen.

 

Beroende på vem som tolkar regeringens beslut kan tolkningarna variera. En formulering som kan bli ödesdiger för Borgå sjukhus är att ingen förlossningsverksamhet tillåts vid kretssjukhus. Frågan infinner sig, kommer regeringen att frångå kravet på 1000 förlossningar för att en förlossningsavdelning ska få fortsätta sin verksamhet? Är det antalet förlossningar eller statusen som kretssjukhus som är avgörande? Om ett sjukhus har 1000 förlossningar, men är ett kretssjukhus, försvinner då förlossningarna?

 

Det finns så många olösta frågor kring vårdreformen att det inte lönar sig att ge upp kampen för någon enhet som erbjuder svensk service. Alla hotade sjukhus eller förlossningsavdelningar där svenskspråkig vård ges behöver nu vårt stöd. För några år sedan förlorade vi kampen om förlossningsavdelningen i Ekenäs. Under veckan som gick meddelade vd Aki Linden vid HNS att sagan är all för förlossningarna vid Lojo och Borgå sjukhus.  

 

Kampen och arbetet för den svenska vården är inte över. Men det behövs nu stöd på alla nivåer. Riksdagen kommer inkommande vecka att i plenum rösta om medborgarinitiativet om att slopa den kvantitativa gränsen på 1000 förlossningar per år. I utskottsbehandlingen stödde enbart Svenska folkpartiet och kristdemokraterna medborgarinitiativet.

 

Det är oerhört bekymmersamt om riksdagen med förkrossande majoritet ger en tydlig signal om att kravet på 1000 förlossningar är vettigt och ändamålsenligt. Det finns nu ett enormt behov av och utrymme för nyländsk intressebevakning också bland övriga partier!

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41