Barn, bistånd och förnyat arbetsliv

10.11.2015 kl. 11:33
SFP och Svenska riksdagsgruppen presenterade budgetalternativ

Hela budgetförslaget finner du här: http://www.sfp.fi/sites/default/files/Dokument/Skuggbudget_text.pdf

 

Svenska folkpartiet och Svenska riksdagsgruppen presenterade budgetalternativ till regeringens budgetförslag för 2016. Vårt förslag innebär lika stora inbesparingar som regeringens alternativ, men våra tyngdpunkter och prioriteringar skiljer sig. Vi vill hellre satsa på barn, bistånd, förnyat arbetsliv och pensionärer. Vi väljer att istället spara på regeringens spetsprojekt och använda de pengarna till det som vi tycker är viktigt.

Vi måste satsa på våra barn. Vi måste se till att utbildningen fortfarande är Finlands trumfkort. Vårt land ska vara en ansvarskännande aktör internationellt. Vi ska ha ett samhälle som är tryggt för de äldre. Vi måste skapa goda förutsättningar för företagen att sysselsätta. Det ska alltid löna sig att ta emot ett arbete.

Riksdagsgruppen har under hela hösten framhållit att de stora nedskärningar som regeringen föreslår i utbildningen inte kan accepteras. Det är kortsiktig politik. Framtiden kan vi bygga bara genom en utbildning av hög kvalitet och nya innovationer.

 

ÅTERSTÄLL BISTÅNDET OCH VÅRT INTERNATIONELLA ANSEENDE
Vi har likaså tagit avstånd från de massiva nedskärningarna i biståndsbudgeten som sänker biståndet till skamlöst låga 0,35 procent av BNP nästa år. Genom att reservera 250 miljoner euro mer än regeringen för biståndet tryggar vi medborgarorganisationernas biståndsinsatser och bevarar Finlands andel av FN-biståndet till barn och kvinnor på nuvarande nivå. Den tredje kostnadsmässigt stora biten i vår alternativa budget är att vi kräver att pensionärernas bostadsbidrag bibehålls intakt; det betyder 65 miljoner euro till i budgeten.

 

INTE MERA LÅN ELLER HÖJD TOTALSKATTEGRAD
Kommer vi att föreslå att dessa nya utgifter ska finansieras genom ökad låntagning? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en låntagning som överstiger det regeringen föreslår för 2016, eller till att ge mer tilläggstid för att statsfinanserna ska balanseras. Är då vår lösning att täcka utgifterna med högre skatter? Nej, Svenska riksdagsgruppen säger nej till en skärpt beskattning. Totalskattegraden i Finland hör till de absolut högsta i Europa och det finns inte rum för skattehöjningar.

 

SKATTEN PÅ ARBETE NEDÅT HUSHÅLLSAVDRAGET UPPÅT
I vår alternativa budget är de skatteförändringarna vi föreslår till storleken i balans. På kostnadssidan föreslår vi en sänkning av inkomstskatten med en procentenhet i de tre lägsta skatteklasserna och en halv procentenhet i den högsta. Vi tror på de dynamiska effekterna av att man sänker skatten på lönearbete. Vi anser även att den så kallade solidaritetsskatten på högre pensioner bör lindras och att hushållsavdraget höjs från 2400 till 4000 euro. Hushållsavdraget har en god effekt på sysselsättningen.

 

LITET HÖJD MOMS, SLOPAD SÄNKT BILSKATT
Då vi sänker vissa nyckelskatter, höjer vi andra. Vi bedömer att vi kan höja alla momssatser med 0,5 procentenheter, vilket drygar ut statskassan med drygt fyrahundra miljoner. Därutöver föreslår vi att den tilltänkta sänkningen av bilskatten inte blir av. För att utöka skatteintäkterna anser vi att staten inte ska finansiera privat ägande och därför vill vi slopa skattefriheten för köp av första fastighet och första aktielägenhet. Det ger statskassan ett tillskott på 95 miljoner. Alltså, lättnader och skärpningar i skattepolitiken som är socialt och ekonomiskt balanserade.

 

INBESPARINGAR SOM BALANSERAR SKUGGBUDGETEN
Men, om skattepolitiken är kostnadsmässigt neutral för statsmakten, hur har vi då tänkt balansera de satsningar på flera hundra miljoner som vi vill rikta till biståndet, utbildningen, barnen och pensionärerna? Vi har kammat igenom statsbudgeten noga och föreslår flera mindre balanseringsåtgärder. I skuggbudgeten finns också flera större åtgärder i hundramiljonsklassen. Vi föreslår en halvering av regeringens spetsprojekt. Det ger en inbesparing på 126 miljoner euro. Vi föreslår också att de 130 miljoner som reserverats för Finnfund – som tillägg för att belåna biståndsprojekt – överförs tillbaka till biståndsbudgeten.

 

KOMMUNREFORM BEHÖVS OCH EN DANSK ARBETSMODELL
Svenska riksdagsgruppen vill dessutom genomföra en kommunreform parallellt med vårdreformen som ger en nettoinbesparing på 105 miljoner euro. Vi vill lätta på byråkratin och kommunernas uppgifter så att de kan koncentrera sig på sin kärnverksamhet – bra närservice för medborgarna. Genom att införa en modifierad dansk modell för arbetsmarknadsstödet – något höjd inkomstrelaterad dagpenning, men förkortad stödperiod ¬–blir inbesparingen 70 miljoner euro. Därutöver får staten kännbara tilläggsinkomster från åtgärder som bekämpar grå ekonomi. Dessutom vill Svenska riksdagsgruppen sänka energiskattestödet från 85 till 70 procent, vilket balanserar statsekonomin med 25 miljoner euro. Vi föreslår även att Landsbygdsverket helt läggs ned som mellanförvaltning. Det är ett konkret sätt att genomföra det normtalko som regeringen har efterlyst. Också på andra sätt ska papperskriget som drabbar bönderna minskas.

 

FEL ATT SLOPA SUBJEKTIV DAGISRÄTT, DUMT ATT INDEXFRYSA UNIVERSITETEN
Trots att budgetkostnaden är omkring 25 miljoner för vardera insatsen, anser vi att planerna på att begränsa den subjektiva dagvårdsrätten och att förstora gruppstorlekarna ska slopas. Riksdagsgruppen ställer sig också mycket tveksam till beräkningarna att få till stånd inbesparingar genom att enbart garantera halvdagsplats för en del barn. Det blir också svårt att organisera verksamheten med många halvdagsplatser. För att stärka utbildningens ställning föreslår vi att grundskolan får ett större grundbidrag och att nedfrysningen av universitetens och yrkeshögskolornas index återtas. Gällande innovationer föreslår vi drygt 30 miljoner till för Tekes och Viexpo – vårt land är beroende av export och de internationaliseringsstöd som beviljas betalar sig snabbt tillbaka.

 

JOBB FÖR UNGA, TILLÄGG FÖR ENSAMFÖRSÖRJARE
Vi vill utveckla ungdomsgarantin. Dessutom vill vi arbeta fram en modell för lärlingsavtal samt minijobs där tröskeln till arbetslivet är lägre för unga under 30 år. Unga kunde ha rätt att förtjäna runt 500 euro utan att stöd och andra förmåner påverkas, samtidigt som arbetsgivare borde sporras att anställa unga. Vi vill slopa den ologiska kopplingen mellan barnbidragets ensamförsörjartillägg och utkomststödet, vilket stärker lågavlönade ensamförsörjares inkomst.

 

Y-TÅGET, FÖRSVARET, FISKET OCH ÖSTERSJÖN
Genom ett tilläggsanslag på 11 miljoner euro kan VR upprätthålla Y-tåget till Sjundeå och Ingå och andra nedläggningshotade linjer. I skuggbudgeten skjuts också 10 miljoner till försvarsmakten och 5 miljoner till justitieministeriet för att förkorta domstolsprocesserna. Genom ett par mindre anslag vill vi stödja fiskerinäringen, bland annat genom att hålla igång reduceringsfisket som på sikt förbättrar havsvattnet i Finska viken och tillståndet i Östersjön.

 

DET FINNS ALTERNATIV, DET GÅR ATT VÄLJA
Genom att gå in på vår hemsida kan man ta del av Svenska riksdagsgruppens skuggbudget i detalj – där finns både siffror, grafik och motiveringar. Vår skuggbudget visar att det finns alternativ i politiken. Trots att den finländska ekonomin i dag ger begränsat med svängrum, bör den ekonomiska utvecklingen styras av klara prioriteringar. Med vår skuggbudget vill vi utmana regeringen och visa på att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan omotiverat hårda ingrepp i vår utbildning och våra barns framtid, de äldres välmående, samt utan att pruta på Finlands trovärdighet som aktiv nordisk och internationell aktör.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15