Idag berättade regeringen att endast tolv sjukhus i landet framöver kommer att ha fullskalig jourverksamhet. I förläningen betyder det att man kör ner resten av sjukhusen i landet. Bland de sjukhus som riskeras nedgraderas finns bland annat Vasa, Borgå, Ekenäs och Karleby. I praktiken kan detta innebära slutet för förlossningsverksamheten i Vasa, Borgå och Karleby.
- Det är uppenbart att regeringen igen glömmer språkkonsekvensbedömningen då man planerar vilka sjukhus som hädanefter skall betjäna invånarna med fullskalig service. Det här skulle aldrig ha skett i en regering där SFP medverkat, säger Haglund.
Ur en grundlagsmässig synvinkel är det ett allvarligt problem om servicen på svenska försämras. Det som nu sker påminner skrämmande mycket om då man för fem år sedan med alla medel försökte orientera Karleby norrut i regionförvaltningsreformen. Den gången satte grundlagen stopp för planerna. Frågan är om den här reformen klarar en grundlagsmässig prövning.
- Regeringens vårdreform handlar om politiska maktstrukturer medan trygghet och rätt till god vård tycks vara sekundärt. Den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på lika villkor lyser med sin frånvaro, avslutar Haglund.
Svenskan i kläm i vårdreformen
09.11.2015 kl. 14:00
- Regeringens planer på hur vården ska skötas i framtiden innebär en sjukhusslakt och en försämrad vård på svenska, konstaterar Svenska folkpartiets partiordförande Carl Haglund.
Gruppanföranden |
Jubileumsplenum Finland 90 år
I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45
Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen
När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00
Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram
Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35
Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)
Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om internationell krishantering
Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16
Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal
Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden.
Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
