Det kalaset ska vi inte bjuda på

03.11.2015 kl. 14:48
Statsvetenskapliga klubben vid Åbo Akademi firade i lördags sin 90-årshögtid med pompa och ståt. Det var en nostalgisk begivenhet på FBK-huset i Åbo, där också ett hyggligt antal alumner satt med.

Det var politices magistrar, som kommit att landa på banker, i kulturlivet, internationella organisationer, företag, kommuner, journalistiken, politiken, universitetslivet och diplomatin. Att festtalet hölls av Finlands nuvarande ambassadör i Lettland var beskrivande. SF:arna finns överallt.

Flertalet av de 325 deltagarna utgjordes självfallet dagens studerande och studentaktiva, som tids nog kommer att hitta sig på ovannämnda institutioner. Eller som SF-klubbens motto lyder: Pro bono publico! För det allmännas bästa.
Hela festpubliken, både unga och evigt unga, hade gemensamt sin studietid vid ÅA, en av de bärande väggarna i byggverket Svenskfinland. Alla bär, förutom tiden i läse- och tentsalarna, också med sig det sociala kitt som studielivet bjuder på. Aktivitet i ämnesföreningar, nationer och studentkåren är alltid avkastande investeringar i gemensamma intressen.

För många på en fest som denna har studielivet också haft positiva personliga konsekvenser. Inte utan orsak kallas Åbo Akademi Svenskfinlands största äktenskapsförmedling. Svenskfinlands institutioner, såsom våra universitet, högskolor och yrkeshögskolor, Borgå stift, Nylands Brigad, Svenska Kulturfonden, Folktinget, SFP och våra medier utgör en betydande del av vår gemensamma rödgula tråd. Den löper som en sammanbindande länk från Karleby till Lovisa, inte att förglömma de små, men ettriga språköarna däremellan. Alla finlandssvenskar är kanske inte tilltalade av alla dessa institutioner. Men likväl berör de nog oss alla på något sätt, i något skede av livet.

I tider av snålblåst i samhället och hårdnande opinionsklimat försöker populisterna ofta hitta måltavlor bland minoriteterna. Detta prickskytte känner vi också av i Svenskfinland. Vårt språk och våra grundlagsenliga rättigheter ifrågasätts i hätska ordalag också i dagspolitikens finrum. I andra sammanhang, såsom i de anonyma virtuella kloakerna på nätet, har det nästan blivit legitimt att uttala sig kränkande om andra. Någon vill stänga gränsen, någon räkna ut kostnaderna för tvåspråkigheten och sedan avskaffa den, någon förpassa allt som avviker från huvudfåran till Åland.

I tider som dessa stärks därför behovet av sammanhållning i Svenskfinland och bland alla som månar om ett respekterande, inkluderande samhälle. Man ska inte låta sig provoceras om man blir provocerad, lär det heta. I Svenskfinland brukar vi anse oss utrustade med öppet sinnelag och relativt hög smärttröskel för påhopp utifrån. Just därför är det förbryllande när vi gång på gång förbrukar så mycket energi på att själva älta interna olikheter och regionala konflikter. Varför odla misstro och regional skuggboxning när vi borde agera rakt tvärtom? Varför tjata om splittring och Svenskfinlands sönderfall när vi i själva verket delar samma vardag och utmaningar?

En kedja är alltid lika stark som dess svagaste länk. Vi bör minnas att varje självkonstruerad spricka fungerar som ett politiskt kalasbord för dem, som definitivt inte hör till Svenskfinlands och tvåspråkighetens gynnare. Det är bara att ta för sig, att splittra och härska. Det kalaset ska vi minsann inte bjuda på. Vi måste sluta med det. Därför borde exempelvis debatten om lärarutbildningen i Svenskfinland präglas av en genuin strävan efter samförstånd – eftersom målet, en pedagogiskt högkvalitativ skola för våra barn, är högst gemensamt. Detsamma gäller förstås för hela utbildningssektorn, som i dessa spartider lever farligt. Svenskfinland måste vara berett att själv se om sitt hus innan någon annan tar till storsläggan. Förändring kräver målmedvetenhet, helhetssyn, mod och förmåga. Då kan den som vill minst inte få mest.

 

Varje hederlig årsfest avslutas med ”O gamla klang- och jubeltid”. Lördagens SF-nostalgibad i skålar och pokaler var minsann inget undantag. Huruvida också vår allas gemensamma framtid kan utvecklas till en klang- och jubeltid står dock inte skrivet i stjärnorna. Det enda vi vet om framtiden är att vi kommer att tillbringa mycket tid i den. Resten, att skapa och hantera den, är sedan upp till oss själva.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15