Kataloniens väg för mer självbestämmande

31.10.2015 kl. 12:58

Förra helgen var jag inbjuden till Madrid för att tillsammans med parlamentariker från hela Europa delta i ett evenemang som partiet Ciudadanos ordnade inför det stundande kongressvalet i landet. Valet bedöms bli det mest omvälvande sedan diktatorn Francos fall eftersom Spanien i och med valet, högst antagligen i praktiken kommer gå från ett två-partisystem till ett flerpartisystem

Sedan många år tillbaka har jag haft goda kontakter till Katalonien. Det betyder i praktiken att ett besök i Madrid också måste kombineras med ett besök i Barcelona. I Katalonien råder för tillfället ett spänt politiskt klimat. Katalonien, med sina 7,5 miljoner invånare, befinner sig delvis i samma situation som Åland befann sig då Ålandsrörelsen startades för knappt 100 år sedan.

 

Katalanerna och Katalonien behöver aktivt kämpa för den katalanska kulturen och språket. Undervisningsspråket i alla offentliga skolor i Katalonien är katalanska, men det är en sak som nu utmanas i domstolsväsendet. Kataloniens nuvarande självstyrelse utmanas också i andra frågor. Då Kataloniens parlament beslöt att förbjuda tjurfäktning i regionen tog Madrid saken till domstol med hänvisning att beslutet går emot Spaniens kulturarv. Många katalaner upplever att frågan inte handlar om tjurfäktning, utan om att Spanien vill markera mot Kataloniens nuvarande självstyrelse.

 

Spaniens Katalonienpolitik syns också i utrikespolitiken. Min kollega Anna-Maja Henriksson råkade för ett par år sedan ut för det under hennes tid som justitieminister. Efter ett besök i Madrid skulle hon besöka Barcelona för att där hålla ett tal i Kataloniens universitet. Några dagar innan besöket ändrades dock, efter politiska påtryckningar, programmet så att Barcelona ersattes med Valencia. Att Spanien är ett av få västerländska länder som inte erkänner Kosovos självständighet är inte heller en slump. Detta av rädsla för att det skulle kunna bli prejudicerande för bl.a. Katalonien.

 

I Kataloniens parlament hade jag ett möte med ledamoten Marta Pascal. Hon konstaterade att det enda hon vill ha är respekt för Katalanernas modersmål och deras kultur. De är inte emot någon, men vill att deras språk och kultur ska respekteras. För att ett tillräckligt skydd för den katalanska kulturen ska kunna skapas behövs mer självbestämmande för Katalonien. Att få rösta om den saken är ett rimligt krav och jag känner stor sympati för den katalanska saken.

 

Många katalaner tror att en internationell uppgörelse är den enda möjliga vägen framåt för Katalonien, i likhet med den internationella uppgörelsen i Ålandsfrågan. Detta då Madrid vägrar sitta ner och diskutera regionens självstyrelse. Att de, som vi, skulle ha en Ålandskommitté med ledamöter från Lagtinget och Riksdagen sittandes runt samma bord för att behandla självstyrelsens utveckling ter sig som en utopi för Katalonien. Men det borde det inte vara.

 

Jag tror att en viktig mätare för ett lands öppenhet och demokrati, är hur bra ett land hanterar sina minoriteter. Spanien har råd att vara mer ödmjuka och det borde också vara i Spaniens eget intresse att hantera Katalonien med såväl respekt som värdighet
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30