Bondförnuft och spelöga

01.11.2015 kl. 12:57
Definitionen på fotboll brukar skämtsamt sägas vara följande: Två lag sparkar boll i 90 minuter – och sedan vinner Tyskland.
 Efter att tillsammans med riksdagens ekonomiutskott för några veckor sedan veckan besökt Tysklands finanministerium, ekonomi- och energiministerium, parlamentet samt exportbefrämjande organisationer och arbetsmarknadsaktörer så kan man inte vara annat än imponerad över det tyska maskineriet. Man skördar nu frukterna av bl.a. de beslut som bidrog till att förnya arbetsmarknaden åren 2003-2005. Exportindustrin är bred och stark, och det skapas nya arbetstillfällen med en takt av hela 250 000 per år. Systematiskt, fokuserat och långsiktigt hårt arbete brukar bära långt.

På tal om fotboll kan man som österbottning däremot inte vara annat än besviken över årets säsong. Det är även ur ett nationellt perspektiv verkligt tråkigt att Jaro föll ur. Tycker SJK:s Hetemaj uttryckte det väldigt bra när han genast efter slutsignalen i Seinäjoki konstaterade att han inte kan fatta hur ett så bra lag som Jaro kan ligga sist. Jag är dock säker på att man kommer tillbaka väldigt snabbt. Själv fick jag även bevittna hur min moderförening Vasa Ifk föll ur serien både på herr- och damsidan. Fotbollskartan brukar ganska långt avspegla samhällets ekonomiska utveckling i stort – och det är ingen slump att lag som Myllykosken Pallo och Valkeakosken Haka inte längre är på topp. Däremot förtjänar de exportdrivna Vasa- och Jakobstadsregionerna – två av motorerna i dagens Finland – definitivt att ha fotbollslag på högsta nivå.

Som finländare reagerade undertecknad under besöket i Berlin speciellt på några saker. Alla vet att vi inte hur länge som helst kan räkna med dagens låga räntenivå, men efter besöket vid finansministeriet fick man nog känslan av att en höjning av räntan kan vara närmare än vi tror. För finska staten med 100 miljarder i skuld och nolltillväxt är nya ränteutgifter inget att sukta efter. Det samma gäller alla oss som har bostadslån: höjd ränta innebär att den inhemska köpkraften – pengar som sätts på annat än boende – minskar. En kollega konstaterade halvt på allvar att det nog börjar bli dags att skapa en gemensam ny nordisk valuta.

En annan sak som inte kunde gå obemärkt förbi var de tyska tjänstemännens inställning gentemot saktionerna mot Ryssland. Man konstaterade nästan med en axelryckning att de inte haft någon särkilt stor negativ effekt samt hänvisade till att det torde gå bra att föra varor via Vitryssland istället för direkt till Ryssland. Det är naturligtvis omöjligt att veta exakt hur alla enskilda bolag och koncernstrukturer i olika länder i praktiken agerar, men man får nog en känsla av att vi i nolltillväxtens Finland – med den längsta gränsen och största beroendeförhållandet till Ryssland, kunde vara betydligt mer kreativa när det gäller att minimera de förluster sanktionerna innebär. Vi bör våga använda det bondförnuft – och spelöga - vi besitter. Så gör man i övriga delar av världen!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05