Vi har alla ett ansvar för klimatförändringen

26.10.2015 kl. 12:38
I fredags avslutades det sista förberedande mötet inför den stora klimatkonferensen i Paris. I den tyska staden Bonn har representanter för världens länder regelbundet samlats för att förbereda inför Parismötet som inleds den sista november.

Ungefär samtidigt som mötet i Bonn avslutades drog orkanen Patricia in över Mexikos västkust. Orkanen, med vindstyrkor uppemot 90 sekundmeter, var den största orkanen som någonsin uppmätts i den västra hemisfären. Även om skadorna av orkanen var mindre än man hade befarat var den ännu en påminnelse över det allt mer extrema väder som kommer som följd av den globala uppvärmningen.

 

Tidigare i oktober drabbades franska Rivieran av svåra översvämningar och i helgen drabbades Gran Canaria av extrema regn. Här hemma har vi de senaste åren fått vänja oss med allt kraftigare höststormar medan man i Kalifornien, Australien och Sydeuropa drabbats av svår torka och rekordtemperaturer.

 

Ändå märks inte klimatförändringen mest för oss på land. 90 % av klimatförändringens överloppsvärme ”försvinner” nämligen ner i världshaven. I ett radioinslag i Sveriges Radio för ett par veckor sedan blev vi återigen obehagligt påminda av de varmare världshavens konsekvenser. Medan vi ser hur kraftigt fiskebestånden påverkas vet forskarna inte med säkerhet hur mycket havsströmmarna kommer påverkas. Det vi dock med säkerhet vet är att Åland och övriga Nordeuropa sannolikt skulle vara helt obeboeligt utan Golfströmmens varma vatten.

 

Då man hör de här radio- och TV-inslagen vill en del av min hjärna bara stänga av apparaten. Likt en katastroffilm från Hollywood är det enklaste sättet att inte förlora nattsömnen att stänga av TV:n när det blir för läskigt. Det är ju ändå bara på film. Men det här är inte på film. Det här händer på riktigt. Att sticka huvudet i sanden är ingen lösning på problemen.

 

Förväntningarna på Pariskonferensen är inte höga. Men kanske just därför finns möjligheter till positiva överraskningar. USA har kraftigt flyttat fram positionerna både från administrationens sida och från företagsvärldens sida. Apple meddelade bl.a. förra veckan att man tänker bygga 200 MW solenergi för att minska sitt ekologiska fotavtryck. Man uppmanade andra företag att följa efter. Att Kanada förra veckan fick en ny regering betyder också att Kanada över en natt går från att ha varit ett av de mest klimatskeptiska länderna i världen till att bli en ambitiös ledare i klimatförhandlingarna.

 

Från riksdagens sida gäller det för oss att hålla flåset uppe på regeringen så att Finland också är en ledare i Europa, då bland annat Storbritannien nu börjat vackla.

 

Men vi kan inte bara skjuta över klimatansvaret på klimatkonferensen i Paris. Vi kan alla i vår vardag, hemma eller på våra arbetsplatser, göra mer för miljön och klimatet. Runt kaffeborden finns många idéer över hur man kan minska utsläppen hemma eller hos sitt företag. Låt de idéerna inte stanna vid kaffebordet.

 

Att minska utsläppen brukar också minska kostnaderna på sikt och det höjer då både konkurrenskraften och imagen. Här gäller det ibland att titta bortom nästa kvartal eller årsbokslut. Om vinsterna betalar sig tillbaka först på några års sikt är det ändå viktigt att satsa. Om inte för privat- eller företagsekonomins skull, så i alla fall för golfströmmens skull.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15