Aktualitetsdebatt om utrikespolitiken

20.10.2015 kl. 15:00
Gruppanförande tisdag 20.10 2015 hållet av ledamot Stefan Wallin

Värderade talman,
 
Det är med mycket motstridiga känslor jag i denna aktualitetsdebatt kommenterar den finländska utrikespolitiken. Visst kan man hitta ljuspunkter då man betraktar säkerhetspolitiken och kanske en mer ansvarsmedveten attityd när det gäller flyktingströmmarna i Europa.
Men vilken bild får man av Finland då regeringen väljer att nästa år skära ned biståndsbudgeten med 330 miljoner euro? Har man alls begrundat vilka länder vi sällar oss till då vi går ned till en biståndsnivå som motsvarar bara 0,35 procent av BNP?

 
Bästa beslutsfattarkolleger,
 
Vi bör också inse vad regeringens flagranta ingrepp i biståndsbudgeten konkret betyder. Den snabbaste effekten av nedskärningen är att Finland drastiskt minskar på stödet till medborgarorganisationer som gör ett viktigt arbete och på våra andelar i FN:s olika underorgan.
Hur täcks regeringen säga att biståndspolitiken fokuserar på kvinnor och barn då 70 procent av de resurser vi ger till UNICEF bara klipps bort?
När det gäller internationellt anseende kommer Finland att betala ett dyrt pris för denna inåtvända politik. Det är bara att glömma våra förhoppningar om en plats i säkerhetsrådet som ännu för något år sedan var inom räckhåll. 
 

Värderade talman,
 
Det är helt klart att de säkerhetspolitiska utmaningarna för Finland är större idag än bara för några år sedan. Situationen i Ukraina och Rysslands annektering av Krim skapar nya spänningar som märks i våra närregioner.
Vi behöver tydlighet och beslutsamhet i vår utrikespolitik, men också aktiv diplomati. Finland ska vara en aktiv part i EU:s front utåt. Det hindrar oss inte att vara i dialog med Ryssland. 
Läget kring Östersjön har förändrats till det sämre – det är ett faktum som är helt onödigt att förneka. Redan nu vet vi att större resurser har satts på gränsbevakningen. Det ska inte råda något tvivel om att Finland inte accepterar några gränskränkningar vare de sker i luften eller till havs.
Naturligt är att vi fördjupar och stärker samarbetet med Sverige. Det är ett ömsesidigt intresse som båda länderna har att vinna på. I regeringens försvarspolitiska redogörelse bör man göra upp en vägkarta hur vi avancerar i samarbetet med Sverige och vilka åtgärder det kräver.

Utrikespolitiskt är det skäl att lyfta fram det nordiska samarbetet – inte bara för den här regionen, utan också för vårt arbete globalt.

Vi har även orsak att noga följa med den islossningen som håller på att ske när det gäller Sveriges inställning till Nato. Jag vill påstå att Finland och Sverige organiskt hör samman när dessa beslut ska fattas. Mot den bakgrunden kommer den Nato-utredning som görs i samband med regeringens utrikespolitiska redogörelse mycket läglig.

Vi kan inte stå handfallna och oförberedda ifall en ny svensk regering efter 2018 börjar förbereda en anslutningsprocess. Därför behöver vi en kontinuerlig substansdebatt om Finland och Nato.


Värderade talman,
 

Invandringen till följd av läget i Syrien och Irak sätter tryck också på vårt land. Nu behövs god finländsk pragmatism att agera i krislägen. Det ligger i allas intresse att samhället nu på bred front satsar på integrationen.

På den internationella arenan är det inte likgiltigt hur Finland agerar. Att Finland i Europeiska rådet röstade blankt i flyktingfrågan gjorde att Finland placerade sig i fel sällskap, nära Ungern och andra stater som är kända för sin mycket avoga inställning.

Det var ett uppenbart avsteg från hur vårt land brukar agera och vår traditionella ståndpunkt att vara med i EU:s kärna.

I oroliga tider är det viktigt att stödja respekten för FN och internationella konventioner. Finland borde i sin utrikespolitik signalera att flera länder förbinder sig till dem. Exempelvis Turkiet, som har axlat ett stort ansvar när det gäller mottagandet av flyktingar, bör fås med i dialog om de människorättsbrister som finns i landet.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15