Svenskan viktig för Finlands ekonomi

12.10.2015 kl. 08:00


Förra veckan presenterade statsministern planerna för regeringens så kallade spetsprojekt. Spetsprojektens uppgift är att investera i identifierade framtidsbranscher som kan leda till nya innovationer, jobb och skapa tillväxt

De fem spetsprojektshelheterna är: 1. Sysselsättning och konkurrenskraft. 2. Kompetens och utbildning. 3. Välfärd och hälsa. 4. Bioekonomi och ren teknik samt 5. Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av onödig byråkrati.

 

Jag tycker att spetsprojekten överlag är bra. Det är viktigt att fortsätta utveckla förutsättningarna för framtidsbranscher som bioekonomi, cleantech och IT. För åländsk del kommer i synnerhet slopande av onödig byråkrati kunna vara gynnsamt. Digitaliseringen av den offentliga sektorn kan också vara en möjlighet för våra åländska IT-företag.

 

Tyvärr var dock riksdagsdebatten om spetsprojekten inte enbart upplyftande. I anslutning till spetsområdet kompetens och utbildning tog Juha Eerola, som höll Sannfinländarnas gruppanförande, avstamp i att man nu äntligen på allvar kunde ha möjlighet att börja vandra på vägen mot att ta bort svenskan som obligatoriskt ämne i den finländska skolan.

 

Det låter alltid som något går sönder i mig då jag hör orden om att avskaffa svenskan i skolan. Antagligen är det bara ljudet över mitt minskande hopp på mänskligheten jag hör. För hittills har ingen kunnat förklara för mig varför man i dessa tider sätter prestige på en fråga om att få bort ett ämne i skolan.

 

Finland är på god väg mot Greklands ekonomiska stup, med hög arbetslöshet och enorma strukturella utmaningar. Hur slopad svenska i skolan ska hjälpa vår tillväxt, export och med att få Finland i arbete är ett mysterium för mig. Det enda jag ser att det skulle hjälpa är att inte ännu fler av Finlands kunniga och välutbildade unga flyttar till Sverige när de nu lämnar Finland i brist på lediga jobb.

 

Om vi ska lyckas med de spetsprojekt regeringen föreslår är jag fullständigt övertygad om att Finland behöver bättre språkkunskaper, inte sämre. Det gäller i allra högsta grad också svenskan. Ingen kommer köpa en finländsk produkt om man inte kan sälja den och för att kunna exportera behövs språkkunskaper. Det finns behov av att se över svenskaundervisningen, men inte att slopa den. Framförallt måste utbildningen i högre grad fokusera på att man ska lära sig tala språket, inte bara lära sig grammatik och kasusformer.

 

Språk är inte enbart viktiga för näringslivet. Svenska språket behövs också bl.a. för personer som tänkt sig en tjänstemannakarriär inom staten. Att experimentera med frivillig svenskundervisning är därför kanske inte ens möjlig från ett grundlagsperspektiv. Det är egentligen tragiskt om det behövs en grundlagsparagraf för att ev. stoppa dumheten med att försöka få bort svenskan från läsordningen. Utan svenskan skulle Finland bli fattigare – både ekonomiskt och kulturellt.

 

Sämre svenskakunskaper skulle vara dåligt för samhörigheten med Norden, för samhällsservicen, påverka Finlands plats i EU och försämra förutsättningarna för exporten.

 

Spetsprojekten kan skapa jobb, tillväxt och den framtidstro som landet så desperat behöver. Men, för att det ska lyckas och för att spetsprojekten ska kunna omvandlas till exportframgångar behövs mer fokus på språk, inkl. svenskan, inte mindre.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37