Svenskan viktig för Finlands ekonomi

12.10.2015 kl. 08:00


Förra veckan presenterade statsministern planerna för regeringens så kallade spetsprojekt. Spetsprojektens uppgift är att investera i identifierade framtidsbranscher som kan leda till nya innovationer, jobb och skapa tillväxt

De fem spetsprojektshelheterna är: 1. Sysselsättning och konkurrenskraft. 2. Kompetens och utbildning. 3. Välfärd och hälsa. 4. Bioekonomi och ren teknik samt 5. Digitalisering, försöksverksamhet och avveckling av onödig byråkrati.

 

Jag tycker att spetsprojekten överlag är bra. Det är viktigt att fortsätta utveckla förutsättningarna för framtidsbranscher som bioekonomi, cleantech och IT. För åländsk del kommer i synnerhet slopande av onödig byråkrati kunna vara gynnsamt. Digitaliseringen av den offentliga sektorn kan också vara en möjlighet för våra åländska IT-företag.

 

Tyvärr var dock riksdagsdebatten om spetsprojekten inte enbart upplyftande. I anslutning till spetsområdet kompetens och utbildning tog Juha Eerola, som höll Sannfinländarnas gruppanförande, avstamp i att man nu äntligen på allvar kunde ha möjlighet att börja vandra på vägen mot att ta bort svenskan som obligatoriskt ämne i den finländska skolan.

 

Det låter alltid som något går sönder i mig då jag hör orden om att avskaffa svenskan i skolan. Antagligen är det bara ljudet över mitt minskande hopp på mänskligheten jag hör. För hittills har ingen kunnat förklara för mig varför man i dessa tider sätter prestige på en fråga om att få bort ett ämne i skolan.

 

Finland är på god väg mot Greklands ekonomiska stup, med hög arbetslöshet och enorma strukturella utmaningar. Hur slopad svenska i skolan ska hjälpa vår tillväxt, export och med att få Finland i arbete är ett mysterium för mig. Det enda jag ser att det skulle hjälpa är att inte ännu fler av Finlands kunniga och välutbildade unga flyttar till Sverige när de nu lämnar Finland i brist på lediga jobb.

 

Om vi ska lyckas med de spetsprojekt regeringen föreslår är jag fullständigt övertygad om att Finland behöver bättre språkkunskaper, inte sämre. Det gäller i allra högsta grad också svenskan. Ingen kommer köpa en finländsk produkt om man inte kan sälja den och för att kunna exportera behövs språkkunskaper. Det finns behov av att se över svenskaundervisningen, men inte att slopa den. Framförallt måste utbildningen i högre grad fokusera på att man ska lära sig tala språket, inte bara lära sig grammatik och kasusformer.

 

Språk är inte enbart viktiga för näringslivet. Svenska språket behövs också bl.a. för personer som tänkt sig en tjänstemannakarriär inom staten. Att experimentera med frivillig svenskundervisning är därför kanske inte ens möjlig från ett grundlagsperspektiv. Det är egentligen tragiskt om det behövs en grundlagsparagraf för att ev. stoppa dumheten med att försöka få bort svenskan från läsordningen. Utan svenskan skulle Finland bli fattigare – både ekonomiskt och kulturellt.

 

Sämre svenskakunskaper skulle vara dåligt för samhörigheten med Norden, för samhällsservicen, påverka Finlands plats i EU och försämra förutsättningarna för exporten.

 

Spetsprojekten kan skapa jobb, tillväxt och den framtidstro som landet så desperat behöver. Men, för att det ska lyckas och för att spetsprojekten ska kunna omvandlas till exportframgångar behövs mer fokus på språk, inkl. svenskan, inte mindre.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30