Ärade talman!
Svenska riksdagsgruppen ställer sig en aning tudelad till regeringens spetsprojekt. Å ena sidan vill vi ge regeringen erkännande för att de bland projekten finns en hel del mycket bra förslag. Å andra sidan verkar vissa projekt dessvärre handla mer om att trixa med pengar än verkliga satsningar på något nytt. Det är värt att säga ännu en gång – inte ens med den vildaste fantasin kan man anse att spetsprojekten inom utbildningen kompenserar de massiva nedskärningar som regeringen samtidigt föreslår. Det finns också ännu en del frågetecken kring hur regeringen egentligen tänkt finansiera alla dessa projekt. Och är vissa av projekten helt enkelt sådana som borde skötas inom ramen för den ordinarie verksamheten, utan att de skulle behövas kläs i spetskläder!
Ärade talman,
Under hela Finlands självständighet har kommunerna ansvarat för tryggandet av närdemokratin. Vi har varit vana att beslut om olika tjänster, t.ex. om äldrevården fattas nära de människor, som använder dessa tjänster. Regeringens historiskt stora reformer håller nu på att ändra denna grundläggande princip. Regeringen vill skapa jättelika självstyrelseområden, som skall ordna all social- och hälsovård. Också åtminstone den statliga regionförvaltningen samt räddningsväsendet ska tydligen skötas av dessa områden.
Beslutsfattandet gällande många tjänster kommer att flyttas mycket långt från den enskilda medborgaren. Det är därför intressant att det traditionella kommunpartiet centern nu står i främsta ledet och driver på en reform, som kommer att frånta kommunerna en stor del av deras uppgifter. Minister Vehviläinen, vad betyder detta egentligen? Är det sist och slutligen så att ni håller på att driva igenom en förtäckt, gigantisk kommunreform?
Ärade talman,
Svenska riksdagsgruppen välkomnar flera av regeringens spetsprojekt. Vi har redan länge påtalat att det alltid ska vara lönsammare att ta emot ett jobb än att stanna hemma. Därför är det positivt att regeringen nu vill röja undan olika slags flitfällor. Mycket bra är också målet att öka de partiellt arbetsfördas sysselsättning. Regeringens strävan att främja lokala avtal är också värd en eloge. Lokalt avtalande är ett effektivt sätt att förbättra sysselsättningen och vår konkurrenskraft. Bra är också att regeringen vill gynna de små- och medelstora företagens verksamhetsförutsättningar genom en revidering av upphandlingslagstiftningen.
Ärade talman!
Tyvärr innehåller regeringens lista också betydligt mindre beundransvärda projekt. Regeringen ska utreda den bosättningsbaserade sociala tryggheten; bl.a. ska man utreda invandringens kostnader. Här visar regeringen på en diametralt annorlunda grundsyn än vi. Regeringen verkar se invandring främst som en kostnadsfråga. Svenska riksdagsgruppen ser däremot invandringens möjligheter för Finland. Vi är förstås färdiga att medge att det också finns utmaningar, och då främst då det gäller en god integration. Invandringen och integrationen förtjänar därför att prioriteras högt - högre än spetsprojekten. Vi bör satsa på integrationen av de asylsökande som nu kommer till Finland, så att de snabbt kommer in i det finländska samhället. Språkundervisning, möjligheter till annan utbildning och sysselsättning är nyckelorden här. De som kommit hit som asylsökande bör beviljas arbetstillstånd genast, så att de snabbt kan få sysselsättning.
Regeringens agenda blir inte direkt bättre av att regeringen nu tydligen i rask takt ska utreda möjligheterna till att skapa ett skilt socialskyddssystem för asylsökande. Svenska riksdagsgruppen tar starkt avstånd från detta förslag. Vi vill inte ha ett samhälle där det finns A och B klassens människor, utan ett samhälle där alla är lika värda, oberoende sitt ursprung. Herr statsminister, står hela er regering bakom detta förslag, och är det verkligen det här som ni vill prioritera?
Det är inte heller bara nedskärningarna inom utbildingen, som sätter regeringens satsningar på barn och unga i dystert ljus. Ett av spetsprojekten är att ändra ungdomsgarantin i riktning mot en kollektiv garanti. I praktiken tycks detta tyvärr bara betyda att regeringen mycket drastiskt skär i finansieringen av ungdomsgarantin. Denna nedskärning kan på lång sikt visa sig att bli mycket dyrare än den nu tilltänkta inbesparningen. Det är värt att minnas att varje ungdom, som vi lyckas rädda från att bli utslagen, sparar samhället en stor summa.
Ärade talman!
Jag vill ännu avslutningsvis konstatera att samtidigt som den föreslår många bra saker, borde regeringen ännu ompröva visa av sina prioriteringar. Särskilt barn och unga bör vi nu satsa helhjärtat på. Det handlar trots allt om vår framtid.
