Det är med kunskap vi lyfter Finland

03.10.2015 kl. 12:47
Såväl nästa års budget som regeringens förslag till reform av arbetsmarknaden har diskuterats livligt den här veckan i riksdagen.

I Fänrik Ståhl skriver Johan Ludvig Runeberg att vårt land är fattigt, skall så förbli för den som guld begär. På denna punkt träffade han dock inte riktigt rätt. Vårt land har lyckats jobba sig upp till en välfärd som inte på något sätt är alla förunnat i denna värld. Vi har idag en av världens bästa skolor, vi har en  välutbildad befolkning och vi har en lång medellivslängd. Ändå hostar motorn just nu på vårt goda fäderneland ordentligt.

 

Vi har under de senaste åren haft en svag tillväxt i ekonomin och vi har tvingas öka vår skuldbörda. Vårt största problem ligger i att höja sysselsättningen och skapa förutsättningar för fler arbetsplatser att födas. Samhällsekonomins grundlagar är lätta att förstå. Ju fler som jobbar, dess mer skatteintäkter, dess färre som behöver utkomststöd och dess bättre förutsättningar för att utveckla välfärdsstaten.

 

Det är med kunskap och kunnande som Finland byggt sin framgång. Därför är det också oerhört svårt att förstå varför regeringen väljer att skära så drastiskt som den gör i utbildningen på alla stadier, med början från småbarnsfostran till universiteten. Det är inte genom att spara på barnen som vi vänder landets ekonomi på rätt köl. Tvärtom är det genom att satsa på en fortstatt jämlik skola med lika möjligheter för alla, och med fortsatt satsning på forskning och innovationer som vi kan jobba oss upp ur lågkonjunkturen. Våra barn och unga behöver framtidstro. De behöver få känna att de är behövda, att de kommer att kunna göra nytta för sitt land och att vi vill satsa på att de skall få de bästa förutsättningarna. De sparförslag som regeringen nu vill genomdriva, riskerar leda till större ojämlikhet och en smalare kunskapsbas på sikt. Med sina nedskärningar i utbildningen sågar regeringen den gren som föder oss. Det är inte ansvarsfull politik.

 

För att vi ska få fler arbetsplatser, måste vi också fortsätta att förbättra företagens verksamhetsförutsättningar. Till denna del innehåller regeringens budget också bra saker. Men det är ändå på sin plats att påpeka, att det framförallt för vårt exportinriktade näringsliv är A och O med fungerande infrastruktur, i form av vägar, järnväg, hamnar och flygfält. Därför behöver regeringen i sin kommunikations- och trafikpolitik också i högsta grad beakta, var i landet det finns exportinriktade regioner, som med sina företag kan bidra till att stärka tillväxten i landet. Just nu vet vi att Nyland och Österbotten samt  Mellersta Österbotten och Åland är de områden i landet som har mest export i förhållande till BNP per invånare. Riksväg 8 som är Österbottens livsnerv borde nu också få stå i tur då det gäller förbättringen av basvägnätet.

 

Vad gäller arbetsmarknadspaketet, blev det betydligt bättre då regeringen förstod att avstå från sänkningen av övertids- samt söndagsersättningarna. Sättet att bereda paketet har ändå inte övertygat. Det bästa vore att arbetsmarknadsparterna ännu kunde enas om ett gemensamt förslag. Låt oss hoppas på det bästa.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37