Det är med arbete vi ska lyfta Finland.

30.09.2015 kl. 11:55
Ledamot Anna-Maja Henrikssons inlägg i diskussionen kring statsrådets meddelande om åtgärder för att förbättra kostnadskonkurrenskraften 30.9.2015

Värderade talman, arvoisa puhemies.

 

Det är med arbete vi ska lyfta Finland. Vi vet att vi behöver göra reformer på arbetsmarkanden. Vi vet också att det inte är lätt för någon att avstå något man blivit van med.

 

De bästa vore om arbetsmarknadsparterna ännu kunde komma med ett gemensamt förslag som regeringen kunde stöda. Det sista vi behöver är en strejkvåg om ett år. Det lyfter inte Finland.

 

 

 

Hallitus on perääntynyt ehdotuksestaan poistaa sunnuntai- ja ylityökorvaukset. Mielestäni tämä on hyvä. Kummallista on joka tapauksessa, että hallitus ei aiemmin selvittänyt ehdotuksensa vaikutuksia, vaan se heräsi sen asiallisen tiedon perusteella, jonka kaksi kätilöä onnistui antamaan suorassa TV-lähetyksessä. Tämä saa minut joka tapauksessa ihmettelemään sitä, millä tasolla hallituksen tärkeiden hankkeiden valmistelu oikeastaan onkaan. Emmekä turhan takia peräänkuuluttaneet, siis RKP ja minä, kunnollista sukupuolivaikutusten arviointia, josta emme vielä ole nähneet häivähdystäkään. Mutta on hyvä, että hallitus ymmärsi, että naisvaltaiset alat eivät voisi olla sen uudistusehdotuksesta pahiten kärsiviä.

 

 

Vad gäller de längre semestrarna som finns inom den offentliga sektorn,  är det ett faktum att det också  varit något som många privatanställda irriterat sig på. Ändå vill jag påminna om att de i något skede uppstått istället för att höja lönerna, vilket man då gjort inom andra sektorer.

 

Karenssipäivästä ja sairauspoissaolosta aiheutuva palkan aleneminen ei ole ongelmaton, sillä se saattaa johtaa siihen, että yhä useammat tulevat töihin sairaina, koska heillä ei ole varaa jäädä töistä pois. Erityisesti hoitoalalla, päivähoidossa ja kouluissa tämä voi johtaa vakaviin seurauksiin. Sairaaloissa ja vanhustentaloissa olevat potilaat ovat usein jo alun alkaen heikossa kunnossa, ja heidän suuremmassa määrin viruksille altistaminen voi olla suorastaan vaarallista. Päiväkodeissa sairauksien lisääntyminen voi johtaa siihen, että yhä useammat vanhemmat jäävät kotiin sairaiden lastensa kanssa. Myös tässä tapauksessa tarkka sukupuolivaikutusten arviointi ja muiden seurausten analysointi on paikallaan.

 

Ärade fru talman,

Jag undrar också hur man beaktar andra specialgrupper som unga och invandrare. För att lyckas med målsättningen måste hela samhället vara delaktigt. En ung människa eller en nyfinländare som står utanför arbetsmarknaden tappar tron på systemet. Det sitter i under hela livet. Regeringen skär i ungdomsgarantin och verkar planera nedskärningar i invandrarnas socialskydd. Istället borde vi vidta åtgärder för att bättre kunna få med de här grupperna i arbetslivet. Exempelvis utökade möjligheter till läroavtal eller en direkt rätt för asylsökande att arbeta skulle vara två viktiga steg på vägen.

 

Hallitus sivuuttaa kokonaan yhden kaikkein merkittävimmän tekijän tuottavuuden lisäämiseksi. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos on arvioinut työpahoinvoinnin maksavan 30 miljardia euroa vuodessa. Suurin osa tästä johtuu ennenaikaisista eläköitymistä.

 

Tarvitsemme panostuksia työhyvinvointiin ja jaksamiseen ja johtamiseen. Meidän on myös puututtava kasvavaan nuorisotyöttömyyteen, mielenterveys- ja alkoholiongelmiin. Tämä on tähän asti jäänyt huomioimatta hallituksen esityksissä -  mitä hallitus aikoo tehdä tälle kokonaisuudelle
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15