Statsbudgeten 2016

30.09.2015 kl. 10:52
Ledamot Mats Löfströms inlägg i den allmänpolitiska debatten gällande statsbudgeten 2016.

Fru talman,

 

Läget är allvarligt i republiken, men inte nytt.

 

Också förra året, och året innan dess hade vi liknande budgetunderskott.

 

De prognostiserade underskotten också nästa år och året efter det är lika stora.

 

Vi lånar med andra ord mer än var tionde cent för varje euro som vi använder.

 

Det är i förlängningen ohållbart. Skuldspiralen behöver brytas.

 

Den ekonomiska krisen är djup.

 

BNP och exporten är fortfarande lägre än 2008.

 

Tillväxten obefintlig.

 

Handelsbalansen är negativ.

 

Kreditbetyget på sjunkande.

 

Statskulden stigande och arbetslösheten hög.

 

Alla varningslampor blinkar rött.

 

Tillsammans med den snabbt åldrande befolkningen bidrar det här till stora utmaningar.

 

Som jämförelse kan nämnas att man i Sverige nästa år lånar ca 1 miljard euro.

 

Då Sveriges samlade utgifter är nästan dubbelt så stora som våra och man har tillväxt så kommer skulden i förhållande till BNP knappt att öka.

 

Vi måste lära oss av Sverige.

 

Lika lite som vi vill att Tre Kronor slår Lejonen på hockeyisen, vill vi att Sverige slår oss ekonomiskt.

 

Jag skulle vilja att vi tydligare skulle sätta arbetet och jobben i fokus.

 

Vi måste helt enkelt få finländarna och Finland tillbaka i arbete.

 

Jag skulle önska att vi skulle benchmarka en del av de reformer man har gjort i Sverige och Danmark.

 

Här är jobbskatteavdragen viktiga.

 

Avdragen för RUT, rengöring, underhåll och tvätt samt ROT avdraget för renovering, ombyggnad och tillbyggnad skulle här kunna skapa fler nya arbetsplatser och göra svarta jobb vita.

 

Här tycker jag också man kunde titta på beskattning av alkohol på krogen som skulle skapa fler restaurangjobb.

 

Den danska flexicuritymodellen skulle också passa bra i diskussionen kring arbetsmarknadspolitiken.

 

Vi måste nämligen få finländarna tillbaka i arbete.

 

Det är en dubbel inkomst då vi slipper betala arbetslöshetsersättning och får in skatter.

 

För utan tillväxt eroderas effekterna av andra redan svåra reformer som vi gör med mycket möda och stort besvär.

 

En sänkt skatt på arbete skulle inte vara gratis utan skulle så klart behöva finansieras.

 

Jag skulle själv vara redo att finansiera det via ändringar i momsen.

 

Momsen är dock en platt skatt och det skulle betyda att man skulle behöva göra andra ändringar för att inte de svaga grupperna i samhället skulle drabbas ofördelaktigt.

 

Men det skulle hämta in de stora pengarna som skulle kunna ge en reell sänkning av skatten på arbete.

 

Vid sidan av detta skulle vi också behöva se på bostadsmarknaden och prisutvecklingen på bostäder som är helt orimlig, i synnerhet i Helsingfors, och som också urholkar köpkraften.

 

Hushållens skuldsättningsgrad i Finland är över 150 % av BNP.

 

Det jag dock framförallt är oroad över är den totala bristen på framtidstro i vårt samhälle.

 

Man bjuder nu över varandra med vem som kan hitta den mest dystra och pessimistiska prognosen.

 

Det är destruktivt.

 

Det blir en negativ spiral, ett race to the bottom och att vi backar mot framtiden.

 

Så illa är det inte.

 

Allt är inte svart eller grått.

 

Tvärtom, framtiden är ljus bara vi lyckas återuppbygga självförtroendet och framtidstron.

 

Det finns idag i Finland flera sektorer och regioner som det går bra eller till och med mycket bra för.

 

På Åland har vi en arbetslöshet på 3,4 % och många branscher expanderar och investerar.

 

Det är viktigt att vi kan stöda de branscherna med internationalisering så att de når ut till exportbrancher.

 

Vi måste kavla upp ärmarna, inte bara sitta och vänta på att nästa Nokia ska komma.

 

Arbetet med att slopa onödig byråkrati och normtalko är här av stor vikt.

 

Jag är här glad att regeringen tagit mycket fasta på att luckra upp onödig byråkrati och avskaffa regler.

 

För egen del upplever jag också att den värderingskris och det allt mer aggressiva samhällsklimat som vi nu präglas av är mycket oroväckande.

 

Finlandsbilden i världen håller på att förändras. Det oroar mig.

 

Förra veckan klev Finland igen över den internationella nyhetströskeln då några personer med fyrverkeripjäser angrep en buss med flyktingar som anlände till Lahtis.

 

En man hade till och med på ett sällsynt smaklöst sätt klätt ut sig i Ku Klux Klan dräkt med Finlandsflagga i handen.

 

Veckan innan skapade ett hundratal personer en mänsklig kedja i Torneå där man ville stoppa flyktingar från att komma in i landet.

 

Med armarna i kors, plakat och Suomi Finland ishockeytröjor sa man: ”Go home”.

 

Då jag såg bilden konstaterade jag för mig själv att bilden av medmänsklighetens och moralens förfall nu var fullständig.

 

Man får skämmas. Är det här bilden vi vill sända ut av Finland till omvärlden?

 

Vi här i salen som tror på medmänsklighet, solidaritet och respekt måste nu höja på rösten.

 

Vi måste visa omvärlden och våra medborgare att Finland fortsättningsvis är ett öppet samhälle som hör hemma i Norden och som har en ljus framtid.

 

Det är värderingar och en framtid som är värd att kämpa för.

 

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15