Finlandsbilden

26.09.2015 kl. 10:00
Har det någon betydelse vad andra tänker om oss? Spelar det någon roll hur vi röstar i EU? Eller är det så, att det utanför vårt lands gränser upplevs som just detsamma, för vi är ju ett relativt litet land långt uppe i norr?

Under veckan som gått har jag ett flertal gånger frågat mig själv vad som håller på att hända i vårt land. Det lilla tappra landet med den tappra befolkningen, som överlevde kriget och lyckades bygga upp en nordisk välfärdsstat med flit och arbete. Samtidigt som flyktingar från världens oroshärdar strömmar in i Europa för att söka sig till trygghet, ställer sig finländare på gränsen i Torneå  i armkrok och bildar en mänsklig mur. Detta för att demonstrera att flyktingarna inte är välkomna hit, att de ska svänga om och åka tillbaka. Självfallet är media på plats, och det dröjer inte länge före bilderna på denna fientliga mänskomur har spridit sig på nätet. Så har våra egna medborgare med sitt eget agerande påverkat bilden av Finland utåt. För det är det som sker. Mänskor är inte okänsliga. En bild kan säga mer än tusen ord. Och bilden blir lätt den som demonstranterna önskade. Kom inte hit. Vi vill inte ha er. Det får mig att må illa.

 

Fredagens händelse i Lahtis där finländare attackerar en buss med flyktingar med fyrverkeripjäser och där Röda Kors arbetare utsätts för stenkastning är allvarliga incidenter, likaså attacken i Kouvola mot ett flyktinghärbärge. Det handlar om ren och skär rasism samt brottslig verksamhet som samhället måste ta kraftigt avstånd från på alla plan.

 

Samtidigt som detta sker, ställer tusentals finländare upp runt om i landet för att hjälpa till när det gäller att få tak över huvud på flyktingarna, samlar in kläder och förnödenheter m.m. Röda korset engagerar frivilliga och mänskor donerar medel för att kunna bidra till den hjälp som nu behövs såväl utomlands som hemma. Men dessa bilder sprids inte lika snabbt och får inte lika stor genomslagskraft. Tyvärr. Jag är övertygad om att vi är många finländare som inte vill att vårt land ska sammankopplas med dem i mänskomuren. De representerar inte det Finland vi känner stolthet över. Därför blir det också så viktigt med de signaler vårt lands beslutsfattare ger. Såväl presidenten som regeringen och riksdagen bär här ett mycket större ansvar än de enskilda medborgarna.

 

Det är också därför som jag är ytterst besviken på regeringens linje att rösta blankt i tisdags då det gällde att hitta en gemensam lösning på fördelningen av 120.000 asylsökande mellan EU-länderna. Tjugo medlemsländer röstade för en bindande kvotfördelning. Fyra,  Ungern, Slovakien, Tjeckien och Rumänien röstade emot. Att Finland då väljer att rösta blankt var inte klok och framsynt politik. En blank röst, räknas som ett nej i EU-sammanhang. Statsministern anser att det inte hade någon betydelse, att alla ändå visste att vi är villiga att ta emot vår andel på 2400 asylsökande från den gemensamma kvoten. Det håller inte. Tyvärr är det helt uppenbart att regeringens linje handlar om att hålla Soini och Sannfinländarna i ledet. Regeringsprogrammets skrivning fick gå före landets fördel. Det är svagt, mycket svagt. Finland är en viktig del av Norden och borde i alla sammanhang sträva efter att hållas i EU:s kärna. Nu håller regeringen på att placera oss i offside, och det borde statsminstern minsann vara orolig över.

 

Att vår utrikesminister därtill uttalat sig oansvarigt om vår närmaste granne Sverige har heller inte gjort saken bättre. Jag var med riksdagens grundlagsutskott på besök hos Sveriges konstitutionsutskott i Stockholm onsdags, och passade på att ge en annan bild av Finland än den som Soini och regeringen bjudit på den senaste tiden. Nu måste det bli slut på klavertrampen från regeringens sida. Finland kan bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30