Det går inte speciellt bra i Finland nu

26.09.2015 kl. 07:00
Ingen kan heller hävda att vår regering har flyt. Flera politiskt mycket svåra ärenden har hamnat i famnen på regeringen Sipilä. Stödpaketer till Grekland, den eskalerande flyktingsituationen och nu senast den ytterst svaga ekonomiska utvecklingen är de största. Samtliga tvingar regeringen att agera. Deras förslag är impopulära och allra sämst passar de hos Sannfinländarnas väljare.

Sannfinländarna har gjort en helomvändning när det gäller Grekland. Många väljare som satte sin röst på Sannfinländarna för att strypa penningkranen till Grekland är gruvligt besvikna idag. En stor del av de väljare som röstade på Sannfinländarna tack vare deras hårda invandringspolitik känner sig idag svikna. Det enda redbara och mänskliga sättet att agera är att Finland också bär sitt ansvar och välkomnar människor i nöd hit. Majoriteten av finländarna gör det. Regeringen Sipilä gör det i beslut men med hänsyn till sannfinländska skrivningar i ett regeringsprogram som tappat all relevans gällande flyktingfrågan görs besluten under någon slag märklig protest. Att Finland lade ner sin röst i ministerrådet när flyktingkvoten skulle fördelas var svagt och försämrar omvärldens bild av oss.

 

Också regeringens förslag gällande arbetsmarknaden är en hård nöt speciellt för Sannfinländarna som under valkampanjen betonade att det är just de som för låginkomsttagarnas och de svagas talan. Det är oerhört viktigt att höja den finländska industrins konkurrenskraft. Eftersom vi inte får något samhällsfördrag så måst regeringen agera. Däremot är det svårt att se rättvisan i regeringens förslag. De som drabbas är i huvudsak lågavlönade kvinnor och det är verkligen inte socialt rättvist.

 

Allt det ovannämnda syns idag i Sannfinländarnas galluppsiffror. Symptomatiskt är de slopat sin slogan ”du får det du beställer” om du röstar på Sannfinländarna. Det som oroar mig är vad som händer härnäst. Hittills har Sannfinländarna reagerat på kritik genom angrepp på andra eller genom att ta på sig en offerroll. Jag är säker på att deras partimaskineri med både arbetskarlar och partifunktionärer arbetar för högtryck för att hitta något som lyfter gallupsiffrorna. Ett möjligt kort är förslag som slår mot det svenska i Finland.  Sådana förslag splittar inte den sannfinländska riksdagsgruppen och de tilltalar antagligen en stor del av deras väljarkår. Om det svenska angrips så sätts statsministerns ledarskap på prov också där. Hittills har han hållit måttet, om än retoriken varit vinglig ibland. Hösten visar.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30