Det går inte speciellt bra i Finland nu

26.09.2015 kl. 07:00
Ingen kan heller hävda att vår regering har flyt. Flera politiskt mycket svåra ärenden har hamnat i famnen på regeringen Sipilä. Stödpaketer till Grekland, den eskalerande flyktingsituationen och nu senast den ytterst svaga ekonomiska utvecklingen är de största. Samtliga tvingar regeringen att agera. Deras förslag är impopulära och allra sämst passar de hos Sannfinländarnas väljare.

Sannfinländarna har gjort en helomvändning när det gäller Grekland. Många väljare som satte sin röst på Sannfinländarna för att strypa penningkranen till Grekland är gruvligt besvikna idag. En stor del av de väljare som röstade på Sannfinländarna tack vare deras hårda invandringspolitik känner sig idag svikna. Det enda redbara och mänskliga sättet att agera är att Finland också bär sitt ansvar och välkomnar människor i nöd hit. Majoriteten av finländarna gör det. Regeringen Sipilä gör det i beslut men med hänsyn till sannfinländska skrivningar i ett regeringsprogram som tappat all relevans gällande flyktingfrågan görs besluten under någon slag märklig protest. Att Finland lade ner sin röst i ministerrådet när flyktingkvoten skulle fördelas var svagt och försämrar omvärldens bild av oss.

 

Också regeringens förslag gällande arbetsmarknaden är en hård nöt speciellt för Sannfinländarna som under valkampanjen betonade att det är just de som för låginkomsttagarnas och de svagas talan. Det är oerhört viktigt att höja den finländska industrins konkurrenskraft. Eftersom vi inte får något samhällsfördrag så måst regeringen agera. Däremot är det svårt att se rättvisan i regeringens förslag. De som drabbas är i huvudsak lågavlönade kvinnor och det är verkligen inte socialt rättvist.

 

Allt det ovannämnda syns idag i Sannfinländarnas galluppsiffror. Symptomatiskt är de slopat sin slogan ”du får det du beställer” om du röstar på Sannfinländarna. Det som oroar mig är vad som händer härnäst. Hittills har Sannfinländarna reagerat på kritik genom angrepp på andra eller genom att ta på sig en offerroll. Jag är säker på att deras partimaskineri med både arbetskarlar och partifunktionärer arbetar för högtryck för att hitta något som lyfter gallupsiffrorna. Ett möjligt kort är förslag som slår mot det svenska i Finland.  Sådana förslag splittar inte den sannfinländska riksdagsgruppen och de tilltalar antagligen en stor del av deras väljarkår. Om det svenska angrips så sätts statsministerns ledarskap på prov också där. Hittills har han hållit måttet, om än retoriken varit vinglig ibland. Hösten visar.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35