Att skära i utbildningen är att skära i framtiden

22.09.2015 kl. 17:40
Enligt riksdagsledamot Mikaela Nylander hotar regeringen att med sina nedskärningar skrota den mest fundamentala principen i vårt utbildningsväsende, att skapa jämlika förutsättningar för alla. Nylander höll Svenska riksdagsgruppens gruppanförande i dagens interpellationsdebatt.

- Fältet har väntat på reformen av småbarnspedagogiken redan i trettio år. Det avgörande andra skedet av reformen ser nu ut att totalt utebli. Istället föreslår regeringen nedskärningar som leder till större gruppstorlekar. Hur kan man tala om kvalitativ småbarnspedagogik då en grupp i framtiden i värsta fall kan ha upp till trettionio barn per tre vuxna, frågar Nylander.

Enligt regeringsprogrammet ska andra stadiets yrkesutbildning reformeras. Enligt Nylander verkar det ändå som att regeringen nu fokuserar på att göra kraftiga nedskärningar istället för att regeringen omsorgsfullt och systematiskt skulle bereda den nödvändiga reformen på andra stadiet

- Hur regeringen planerar att driva genom reformen då nedskärningar träder i kraft redan 2017, ett år innan den styrande lagstiftningen, framstår som fullständigt oklart. Hur planerar regeringen att i praktiken garantera att yrkesutbildning är regionalt tillgänglig?

- Regeringen gör ytterst kraftiga nedskärningar i högskolornas finansiering. Är regeringens egentliga målsättning att genom dessa nedskärningar få ned antalet universitet och yrkeshögskolor, frågar Nylander
Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00