Hela havet stormar

13.09.2015 kl. 09:35
Höstens riksdagsarbete har kört igång med full fart. Regeringens första 100 dagar har inte varit någon dans på rosor. Inget talar heller för att hösten kommer att bli det. Tvärtom.

De ekonomiska utsikterna för landet är svaga och samhällsklimatet har på ett märkbart sätt hårdnat under sommarmånaderna. En utveckling som behöver få ett slut. Främlingsfientlighet och rasism måste vi bestämt ta avstånd från. Här behövs ett kraftigt värdeledarskap. Det har vi inte ännu sett från regeringens håll. Tvärtom har utrikesminister Soini valt tigandets väg då det gäller att ta ställning till enskilda Sannfinländska riksdagsledamöters klara övertramp. Sådana har det tyvärr funnits många av.

 

Det är också ytterst uppenbart att regeringsleden vacklar då det gäller hanteringen av Finlands inställning till flyktingfrågan. Europa upplever för tillfället den största flyktingkrisen sedan andra världskriget. Det råder stor oro i världen och många människor är i nöd. Vi kan faktiskt inte, som Soini tydligt önskar, sluta ögonen och vända ryggen åt. Det är faktiskt mänskor som drunknar i Medelhavet, inte siffror på ett papper. Finland behöver alltså ta sitt humanitära ansvar. Vi är också beroende av vänner i EU-kretsen. Under de senaste 20 åren har vi sökt oss till EU:s kärna och vi varit måna om vårt rykte. Vi kan inte plötsligt nu byta spår, bli själviska och fly ansvar.

Det kommer i så fall att stå oss dyrt. En gång för alla är det så att vi hör hemma i Norden och i väst, inte i någon annan referensgrupp. Det borde också vår utrikesminister vara mån om!

 

Regeringens förslag till budget kommer till behandling i riksdagen i oktober. Redan nu kan vi säga att Svenska riksdagsgruppen inte kommer att acceptera nedskärningarna i utbildingen. Skolan är oerhört viktig och det är med kunskap och kunnande som vi ska bygga framtidens Finland. Inte heller regeringens slakt av biståndsanslagen kan vi acceptera. Vi kommer senare i höst att presentera vår egen alternativa budget.

 

Veckans överraskning kom i tisdags, då regeringen presenterade sitt sparprogram för arbetsmarkanden. Det är bra att regeringen inser allvaret i Finlands ekonomiska situation. Jag och vi i Svenska riksdagsgruppen anser också att vi behöver förnya arbetsmarknaden för att få en högre sysselsättning och förbättra ekonomin. Däremot anser jag att regeringen missat jämställdhetsaspekten.  Förslagen att minska övertids- och söndagsersättningarna kan komma att drabba speciellt kvinnodominerade branscher. Vi talar då om bl.a. vården, äldreomsorgen och många serviceyrken. Jag har efterlyst grundliga könskonsekvensutredningar av regeringen och statsminister Sipilä har lovat dem inom kort. Märkligt är det att regeringen inte kunnat prestera dem omedelbart. Om de redan finns, så varför vänta med att ge ut dem?  Hur som helst, kan det inte få landa så att det är de kvinnodominerade branscherna som skall stå för notan. Jag skulle också gärna sett förslag från regeringen på hur man tänkt sig att förbättra mänskors ork i arbetslivet. Sådana åtgärder lyser tyvärr med sin frånvaro.

 

Till ljusglimtarna just nu hör människors stora vilja att hjälpa. Runtom i Finland har medborgare engagerat sig genom att donera kläder, ordna insamlingar, ställa upp som vänfamiljer m.m. Alla kan bidra med någonting och allas insatser är värdefulla. Det här stora engagemanget visar också att det finns en stark medmänsklighet i vårt samhälle. Det skall vi ta vara på och det inger också framtidstro.

 

 

Ana-Maja Henriksson

Rksdagsledamot, ordförande för Svenska riksdagsgruppen

SFP

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37