Positivt ledarskap behövs

12.09.2015 kl. 08:46


Vi har upprepade gånger fått följa med hur tre mycket allvarliga män inför folket berättat hur fruktansvärt eländigt det går för Finland. Ledarna för regeringspartierna har rätt i att vi inte på alla plan kan forstätta som förut. Men: Den bild av Finland som detta genererar såväl utrikes som inrikes hjälper oss definitivt inte i framtidsbygget. Potentiella investerare och fiffiga ungdomar är de första som flyr när stämningarna är negativa och framtidtro saknas.

Det finns faktiskt områden i Finland som går riktigt bra – däribland Vasaregionen och Österbotten. Vår industriella förädlingsgrad och export per capita är överlägsen. Men hur kan Vasa stad dras med underskott då regionens näringsliv skapar mest nya resurser nationellt? Tyvärr landar merparten av de resurser som i vårt område genereras både via direkta och indirekta avgifter och skatter via staten någon helt annanstans. De kommunalskatteintäkter som våra egna invånare genererar ökar faktiskt samtidigt som statsandelarna kraftigt sjunker just till föld av att det går sämre på andra håll.

Vasa sägs ha en ”dyr serviceproduktion”. Jag förnekar inte att det finns områden för effektivering, digitalisering och ibruktagande av nya metoder, men det är faktiskt vår fantastiska personal och mångsidiga service som starkt bidragit till att skapa den produktiva, kreativa och trygga miljö som idag genererar mest välmående och nya resurser i landet. När vi som centarlort dessutom i praktiken ensam bär ansvaret för all regionutveckling, näringslivspolitik, Kvarkensamverkan, investeringar i fritids- och kulturanläggningar, högskolefinansiering, livsviktiga infrastruktursatsningar etc. är det klart att även vi i Vasa – trots stora skatteintäkter – i höst kommer att diskutera en skattehöjning. Att sluta investera för framtiden kommer inte på fråga, eftersom detta skulle strypa hela regionen.

Den innovativa nordiska, europeiska och globala samverkan – som såväl offentliga myndigheter som i synnerhet företag i regionen dagligen utövar - bör definitvt lyftas upp som ett framgångskoncept på nationellt plan. Att PowerPark i Härmä nästa sommar tar i bruk kronan som betalningsmedel är ett fantastiskt exempel på äkta integration och något som definitivt hålls framme när jag inkommande vecka lobbar för nya kvarkenfärjan i Umeå, Vasa och Bryssel.

Låt oss nu tillsammans utveckla det regionala värdeskapandet, se till att vi köper inhemska livsmedel samt uppmuntra varandra att ta vara på de möjligheter globaliseringen för med sig. De utlänningar som når vårt nordliga land bör ses som en värdefull kunskapsreserv som samtidigt rätar upp vår ogynnsamma ålderspyramid. Genom positivt modigt ledarskap och äkta framtidstro får vi igång expoprten, kreativiteten och därmed välmåendet och nyskapandet i nationen Finland. Enbart genom att bygga för framtiden kan vi hålla kvar ungdomarna och se till att även framledes ha en god skattebas för upprätthållandet av det allra viktigaste: vård, omsorg och utbildning.

 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37