Positivt ledarskap behövs

12.09.2015 kl. 08:46


Vi har upprepade gånger fått följa med hur tre mycket allvarliga män inför folket berättat hur fruktansvärt eländigt det går för Finland. Ledarna för regeringspartierna har rätt i att vi inte på alla plan kan forstätta som förut. Men: Den bild av Finland som detta genererar såväl utrikes som inrikes hjälper oss definitivt inte i framtidsbygget. Potentiella investerare och fiffiga ungdomar är de första som flyr när stämningarna är negativa och framtidtro saknas.

Det finns faktiskt områden i Finland som går riktigt bra – däribland Vasaregionen och Österbotten. Vår industriella förädlingsgrad och export per capita är överlägsen. Men hur kan Vasa stad dras med underskott då regionens näringsliv skapar mest nya resurser nationellt? Tyvärr landar merparten av de resurser som i vårt område genereras både via direkta och indirekta avgifter och skatter via staten någon helt annanstans. De kommunalskatteintäkter som våra egna invånare genererar ökar faktiskt samtidigt som statsandelarna kraftigt sjunker just till föld av att det går sämre på andra håll.

Vasa sägs ha en ”dyr serviceproduktion”. Jag förnekar inte att det finns områden för effektivering, digitalisering och ibruktagande av nya metoder, men det är faktiskt vår fantastiska personal och mångsidiga service som starkt bidragit till att skapa den produktiva, kreativa och trygga miljö som idag genererar mest välmående och nya resurser i landet. När vi som centarlort dessutom i praktiken ensam bär ansvaret för all regionutveckling, näringslivspolitik, Kvarkensamverkan, investeringar i fritids- och kulturanläggningar, högskolefinansiering, livsviktiga infrastruktursatsningar etc. är det klart att även vi i Vasa – trots stora skatteintäkter – i höst kommer att diskutera en skattehöjning. Att sluta investera för framtiden kommer inte på fråga, eftersom detta skulle strypa hela regionen.

Den innovativa nordiska, europeiska och globala samverkan – som såväl offentliga myndigheter som i synnerhet företag i regionen dagligen utövar - bör definitvt lyftas upp som ett framgångskoncept på nationellt plan. Att PowerPark i Härmä nästa sommar tar i bruk kronan som betalningsmedel är ett fantastiskt exempel på äkta integration och något som definitivt hålls framme när jag inkommande vecka lobbar för nya kvarkenfärjan i Umeå, Vasa och Bryssel.

Låt oss nu tillsammans utveckla det regionala värdeskapandet, se till att vi köper inhemska livsmedel samt uppmuntra varandra att ta vara på de möjligheter globaliseringen för med sig. De utlänningar som når vårt nordliga land bör ses som en värdefull kunskapsreserv som samtidigt rätar upp vår ogynnsamma ålderspyramid. Genom positivt modigt ledarskap och äkta framtidstro får vi igång expoprten, kreativiteten och därmed välmåendet och nyskapandet i nationen Finland. Enbart genom att bygga för framtiden kan vi hålla kvar ungdomarna och se till att även framledes ha en god skattebas för upprätthållandet av det allra viktigaste: vård, omsorg och utbildning.

 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30