Kollektivtrafik på räls

04.09.2015 kl. 08:53
Kollektivtrafiken berör och engagerar såväl politiker som medborgare. Nyligen har vi kunnat läsa hur VR planerar effektivera sin verksamhet men också minska sin service. Det här betyder för kustbanans del indragna turer redan från och med slutet av oktober.

Det är naturligtvis bra och helt nödvändigt att VR ser över sin verksamhet och blir mera konkurrenskraftiga, men att man också ser sig tvungen att minska serviceutbudet är illa.

 

Kommunikationsministeriet köper fjärrtågstrafik och huvudstadsregionens närtrafik av VR för över 40 miljoner per år, dit bland annat Y-tågstrafiken och trafiken mellan Karis-och Hangö hör. Regeringen har planerat nedskärningar inom denna trafik och under hösten kommer beslut om vilka sträckor som nedskärningarna berör. Nu gäller det för oss att argumentera för och försöka få ministeriet att inse hur viktig den här trafiken är för utvecklingen i vår landsända.

 

Trafiken på Kustbanan är ytterst viktig för hela Västnyland, eftersom kustbanan garanterar goda direkta förbindelser till huvudstadsregionen och till Åbo. Kustbanan har ändå en del brister som bör åtgärdas för att den ska fylla de krav som kan ställas på en så här viktig trafikled. Som det nu är räcker inte kapaciteten till för att hantera den mängd trafik som rör sig på banan. Detta är en av orsakerna varför Y-tågstrafiken är hotad. Bl.a. därför behövs förbättringar och dubbla spår på vissa sträckor.

 

I ett skriftligt spörsmål till regeringen 26.8.2015 frågar Anders Adlercreutz (Sfp) och jag vad regeringen tänker göra för att förbättra kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag. Kustbanan är viktig både för privatpersoner och för näringslivet. Kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Men då är det viktigt att staten förbinder sig till att underhålla och utveckla den. Däremot är det inte förnuftigt att gå vidare med planerna för en ny höghastighetsjärnväg mellan Esbo och Salo. Enligt trafikverkets beräkningar skulle en nydragning mellan Esbo och Salo kosta 1,4 miljarder euro. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12, vilket visar att det är en olönsam investering. Därför behövs det nu i snabb takt utredningar över eventuella förbättringar på kustbanan, så att nuvarande tågtrafik kan bevaras och utvecklas.

 

Det framstår som allt mer uppenbart att vi i Finland överlag, i allt högre grad bör satsa på att utveckla kollektivtrafiken också på räls. Den är miljövänlig, effektiv och bekväm att använda. För vår region är det en mycket viktig förbindelse till huvudstadsregionen och därmed en central förutsättning för att vi ska få inflyttning och ekonomisk tillväxt. För mig är prioriteringarna framöver klara. Kustbanan måste grundförbättras och få dubbla spår. Hangö-Hyvinge banan ska elektrifieras. Vi kan inte tillåta att vår nationalegendom förfaller och kollektivtrafikmöjligheterna försämras.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30