Kolumn

Kollektivtrafik på räls

04.09.2015 kl. 08:53

Kollektivtrafiken berör och engagerar såväl politiker som medborgare. Nyligen har vi kunnat läsa hur VR planerar effektivera sin verksamhet men också minska sin service. Det här betyder för kustbanans del indragna turer redan från och med slutet av oktober.

Det är naturligtvis bra och helt nödvändigt att VR ser över sin verksamhet och blir mera konkurrenskraftiga, men att man också ser sig tvungen att minska serviceutbudet är illa.

Kommunikationsministeriet köper fjärrtågstrafik och huvudstadsregionens närtrafik av VR för över 40 miljoner per år, dit bland annat Y-tågstrafiken och trafiken mellan Karis-och Hangö hör. Regeringen har planerat nedskärningar inom denna trafik och under hösten kommer beslut om vilka sträckor som nedskärningarna berör. Nu gäller det för oss att argumentera för och försöka få ministeriet att inse hur viktig den här trafiken är för utvecklingen i vår landsända.

Trafiken på Kustbanan är ytterst viktig för hela Västnyland, eftersom kustbanan garanterar goda direkta förbindelser till huvudstadsregionen och till Åbo. Kustbanan har ändå en del brister som bör åtgärdas för att den ska fylla de krav som kan ställas på en så här viktig trafikled. Som det nu är räcker inte kapaciteten till för att hantera den mängd trafik som rör sig på banan. Detta är en av orsakerna varför Y-tågstrafiken är hotad. Bl.a. därför behövs förbättringar och dubbla spår på vissa sträckor.

I ett skriftligt spörsmål till regeringen 26.8.2015 frågar Anders Adlercreutz (Sfp) och jag vad regeringen tänker göra för att förbättra kustbanan. Tusentals västnylänningar pendlar till huvudstadsregionen varje dag. Kustbanan är viktig både för privatpersoner och för näringslivet. Kommunerna har länge uppmanats att bygga kring kustbanan. Men då är det viktigt att staten förbinder sig till att underhålla och utveckla den. Däremot är det inte förnuftigt att gå vidare med planerna för en ny höghastighetsjärnväg mellan Esbo och Salo. Enligt trafikverkets beräkningar skulle en nydragning mellan Esbo och Salo kosta 1,4 miljarder euro. Nytto-kostnadsförhållandet beräknas vara 0,12, vilket visar att det är en olönsam investering. Därför behövs det nu i snabb takt utredningar över eventuella förbättringar på kustbanan, så att nuvarande tågtrafik kan bevaras och utvecklas.

Det framstår som allt mer uppenbart att vi i Finland överlag, i allt högre grad bör satsa på att utveckla kollektivtrafiken också på räls. Den är miljövänlig, effektiv och bekväm att använda. För vår region är det en mycket viktig förbindelse till huvudstadsregionen och därmed en central förutsättning för att vi ska få inflyttning och ekonomisk tillväxt. För mig är prioriteringarna framöver klara. Kustbanan måste grundförbättras och få dubbla spår. Hangö-Hyvinge banan ska elektrifieras. Vi kan inte tillåta att vår nationalegendom förfaller och kollektivtrafikmöjligheterna försämras.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15