Sista akten i det grekiska dramat?

22.08.2015 kl. 09:35


I onsdags fick det nya räddningspaketet till Grekland sitt slutliga stöd. Då godkände Tysklands och Hollands parlament det förhandlingsresultat som Euroländernas finansministrar enades kring för en dryg vecka sedan. Tyskland och Holland hör till de sex Euroländer vars regeringar behöver få grönt ljus av sina nationella parlament för att kunna godkänna den här typens beslut.

De andra länderna är Estland, Portugal, Österrike - och Finland. I Finlands riksdag är det stora utskottet som har i uppgift att behandla de här frågorna och där godkände vi en fullmakt redan innan Eurogruppens möte efter att vi hört finansminister Alexander Stubb.

 

Stämningen runt Stora utskottet var denna gång mycket annorlunda än senast. Efter att det tidigare i somras stormat mycket gällande Greklands stödpaket, så var stämning denna gång lugn och konstruktiv. Precis den pragmatism med realistiska bedömningar som brukar känneteckna finländsk EU-politik och som jag själv tror på. Man måste nämligen inse att ett land med fem miljoner invånare inte kan diktera villkoren för hela EU. Det finns ett begränsat rörelseutrymme för ett litet land och då måste vi alltid använda oss av det på ett konstruktivt och optimalt sätt för att vår röst ska höras.

 

Finland hade inte ens teoretiskt kunna stoppa räddningspaketet eftersom finansieringen den här gången kommer från den räddningsfond som byggdes upp genast efter finanskrisens utbrott. Den fonden är redan kapitaliserad, vilket betyder att inga nya pengar från Finlands statsbudget behöver betalas in. Fonden är också konstruerad på ett sätt att beslutsfattande inte kräver konsensus utan att varje land har inflytande i enlighet med hur mycket man betalat in. Finland har betalat in 1,79 % av kapitalet och äger därför 1,79 % av rösterna i fonden. Men det räcker med 85 % av rösterna för att aktivera fonden och utan Finland har de andra länderna tillsammans 98,21 %. Det skulle alltså ha varit ett slag i luften där Finland hade bränt av stora mängder förtroendekapital, men utan att kunna påverka slutresultatet, om man sagt nej.

 

Det här hade också Sannfinländarna nu förstått. Därför stöddes beslutet enhälligt av alla regeringspartier; Centern, Sannfinländarna och Samlingspartiet samt av oppositionens Gröna och SFP.

 

Att bevilja stödpaketet var rätt, eftersom det var det minst dåliga alternativet som fanns. Det kommer kräva stora politiska insatser av den grekiska regeringen för att uppfylla överenskommelsen. Pensionssystemet ska förändras, banksystemet moderniseras, skatteindrivningen effektiveras och ett överskott i statsfinanserna uppnås. Alltså samma medicin som den förra grekiska regeringen framgångsrikt höll på att ge. Den här medicinen är tuff och därför finns det ingen garanti för att det skulle fungera. Greklands historia av att genomföra reformer är inte direkt imponerande.

 

Men samtidigt hade det varit oansvarigt att inte ta chansen att ge en sista möjlighet för en nystart i Grekland. Om det lyckas och Grekland på samma sätt som Irland, Portugal och Spanien kan lyckas ta sig ur krisen skulle det vara en vinst för hela Europa eftersom det skulle öka den ekonomiska, politiska och säkerhetspolitiska stabiliteten i hela Europa. Det skulle också börja skapa jobb och tillväxt i Grekland. Det här gör det värt risken.

 

I torsdags, en dag efter att räddningspaketet godkänts, avgick Greklands statsminister Tsipras och utlöste nyval. Efter att i mina ögon ha drivit en totalt oansvarig politik hela vägen fram till stupet har Tsipras de senaste veckorna imponerat på mig då han lyckats lotsat reformer genom Greklands riksdag. Tsipras tippas vinna nyvalet samtidigt som pro-europeiska partier som konservativa Nea demokrati och liberala To Potami borde hålla ställningarna. Det gör att Grekland nu kunde få en stabilare regering som långsiktigt kan lotsa landet mot ljuset i tunneln. Trots att flera hinder återstår finns det en chans till ett lyckligt slut på det grekiska dramat.

 

Mats Löfström

Riksdagsledamot

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30