Normtalko

25.06.2015 kl. 09:18

Redan den förra regeringen lyfte fram behovet av ett normtalko, det vill säga att minska den överdimensionerade reglering vi har i Finland.

Frågan debatterades livligt under valrörelsen, och i onsdags fick riksdagen ta del av den nya regeringens tankar om avveckling av normer. Statsministern presenterade de stora linjerna i vad man tänkt sig och i några fall också mer konkreta förslag. Regeringens avsikter är både bra och ambitiösa och är värda stöd från oppositionen.

 

De första av de fem helheter som lyfts fram är att regeringen ska inrätta ett organ för konsekvensbedömning lagstiftningens kvalitet. Den åtgärden är säkert bra men ett nytt administrativt kontrollorgan är väl knappast det man brukar anse minskar på byråkratin och reglerna. De fyra följande helheterna är att avveckla författningar som försvårar vardagen, slopa normer på lägre nivå, göra tillstånds- och besvärsprocesser smidigare och minska antalet besvär mellan myndigheter.

 

Det som saknades i statsministerns tal var vår miljölagstiftning. EU:s mest skyddade land måste få ett nytt koncept när det gäller fredning och fridlysning. Fortfarande så går våra miljömyndigheter fram som ångvältar och kräver nya tvångsinlösningar helt i strid med andan i vår lagstiftning. De österbottniska skyddsobjekten är värdefulla uttryckligen därför att människan under århundraden levt av och med naturen och satt sin prägel på den. Att fridlysa och tvångsinlösa dem visar att vår miljöskyddslagstiftning och hur den tolkas bygger på en snedvriden ideologi där människan inte ses som en del av naturen

Arbetsfältet för normtalkot är enormt. Trots att miljöförvaltningens skyddsiver väcker de starkaste reaktionerna därför att den upplevs som förnuftsvidrig och kränkande så finns det mycket annat att göra. Långa behandlingstider för olika tillstånd blockerar ny företagsverksamhet som vi så nödvändigt skulle behöva. Myndigheter som besvärar sig mot andra myndigheters beslut visar på klara brister i vår förvaltning. I jordbrukssektorn är regleringen så omfattande, invecklad och ologisk att den slår alla rekord. Den största delen av begränsningarna har dessutom inget med matproduktion att göra. När det en sådan här vår inte går att rubba vare sig sista datum för ändringar i såningsanmälan eller sista såningsdatum så betyder det att direktiv, lag och förordning har ställs över naturen och skapelsen.

Vi ser fram emot de första konkreta förslagen för avregleringen. Ha en skön sommar!

Mats Nylund, riksdagsledamot, SFP

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35