Skyddsjakt behövs – inte bara i teorin

30.06.2015 kl. 09:04
Svenska riksdagsgruppen efterlyser åtgärder mot skarven

Det finns inte någon orsak att tillämpa en restriktiv linje gällande skyddsjakten av skarv i Finland. Vilka åtgärder ämnar regeringen vidta, frågar SFP-kvartetten Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund, Stefan Wallin och Mikaela Nylander i ett skriftligt riksdagsspörsmål.

 

I den finländska skärgården har den allt större skarvpopulationen redan i flera år varit ett betydande irritationsmoment. Skarvens avföring tar död på trädbeståndet och undervegetationen på skogsbeklädda skär. Också fiskfångsterna påverkas.

 

För närvarande möjliggör lagstiftningen skyddsjakt på skarv. I praktiken har dock NTM-centralerna på fastlandet låtit bli att bevilja lov för skyddsjakt.

– Det är förvånande med tanke på att man på andra sidan Skärgårdshavet, på Åland, tillåter skyddsjakt i relativt stor utsträckning, liksom i Sverige. Det finns inte mera grunder för vår restriktiva linje, konstaterar SFP-ledamöterna.

 

I spörsmålet frågas också vad regeringen ämnar göra för att EU:s fågeldirektiv ska ändras så att skarven kan bli vilt i Finland. Regeringen Sipilä har i sitt regeringsprogram lovat att göra en ny bedömning av vilka de utrotningshotade fågelarterna är i samband med uppdateringen av fågeldirektiven.

 

Tilläggsuppgifter:

Anna-Maja Henriksson 050-512 2377

Mats Nylund               050-512 2191

Stefan Wallin              040-839 1661

Mikaela Nylander       050-511 3029

Henriksson, Nylander, Nylund, Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00