Österbotten visade sin styrka

21.06.2015 kl. 10:02



Senaste vecka intog Österbotten Senatstorget i Helsingfors. Under evenemanget Pop-up Österbotten, som pågick i dagarna tre fick helsingforsarna, turisterna och alla som hade vägarna förbi en enastående möjlighet att bekanta sig med vad landskapet Österbotten har att erbjuda. Arrangörerna uppskattade att evenemanget drog ca 100 000 besökare.

Alla vet vi att vårt land just nu befinner sig i en djup ekonomisk svacka. Tillväxten är svag och utmaningarna för att få landets ekonomi i balans stora. För att svänga skutan Finland på rätt köl behövs hela landets insats. Det handlar om skapande av nya jobb, att kunna stärka förutsättningarna för våra företag att växa och utvecklas samt internationaliseras. Att göra arbetsmarkanden mer flexibel. Att ta vara på den initiativrikedom som finns och de styrkor vi har i landets olika regioner. I regeringen Sipiläs program eftersträvas en sysselsättningsgrad på 72 procent. Det är en bra målsättning. Idag ligger landet på 68 procent. Det är med arbete som vi ska jobba oss upp ur dalen. Och därvidlag kan Österbotten tjäna som exempel.

 

Sysselsättningsgraden i vårt goda landskap ligger nämligen redan på den nivå som regeringen har som mål, d.v.s. på 72 procent. Faktum är ju att vi är det landskap i landet som har den nästan bästa sysselsättningsgraden och den lägsta arbetslösheten i hela landet, bortsett från Åland. Därför kan vi också gott säga, att skulle hela landet se ut som Österbotten, ja då skulle vi inte ha så stora problem med landets ekonomi som vi har idag.

 

Men också därför är det så viktigt, att de beslut som fattas på det nationella planet är sådana att de kan fortsätta trygga förutsättningarna för att utveckla och stärka Österbotten vidare. Det ligger i själva verket i hela landets intresse. Fungerande trafikleder, flygfält, hamnar och järnväg, är A och O också för Österbottens fortsatta framgång. Riksväg 8 borde nu prioriteras högt.

 

Vi har ett otroligt fint näringsliv i landskapet, bestående av spetskunskap inom många områden. Energiklustret, båtklustret, livsmedels- och metallindustrin samt växthusnäringen i Sydösterbotten bara för att nämna några.

 

Pälsnäringen ska vi heller inte glömma.  Den sysselsätter tusentals och ger landet exportintäkter som vi så väl behöver. Låt mig också säga att jag har noterat en viss oro bland folket i Österbotten efter valet av SFP:s viceordförandetrio på partidagen.  Den oron är obefogad. SFP kommer att stå fast vid sin linje då det gäller pälsnäringen och fortsätta att verka för att näringen skall få må bra i vårt land.

 

Det har varit en omvälvande vår och en händelserik försommar. Själv har jag flyttat ut från Justitieministeriet till mitt gruppordföranderum i riksdagen. Vi har en aktiv och duktig riksdagsgrupp som kommer att synas och höras och som kommer att försvara de för oss viktiga värderingarna utgående från varje mänskas lika värde. Som kommer att jobba hårt för det svenska och- tvåspråkiga, internationella, öppna och företagarvänliga Finland. Slutligen, såhär inför den stundande sommarhögtiden.  Njut av ljuset, naturen och samvaron. Och kom ihåg flytvästen. Den är en billig livförsäkring. Glad midsommar till er alla!

 

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot

SFP

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00