Österbotten visade sin styrka

21.06.2015 kl. 10:02



Senaste vecka intog Österbotten Senatstorget i Helsingfors. Under evenemanget Pop-up Österbotten, som pågick i dagarna tre fick helsingforsarna, turisterna och alla som hade vägarna förbi en enastående möjlighet att bekanta sig med vad landskapet Österbotten har att erbjuda. Arrangörerna uppskattade att evenemanget drog ca 100 000 besökare.

Alla vet vi att vårt land just nu befinner sig i en djup ekonomisk svacka. Tillväxten är svag och utmaningarna för att få landets ekonomi i balans stora. För att svänga skutan Finland på rätt köl behövs hela landets insats. Det handlar om skapande av nya jobb, att kunna stärka förutsättningarna för våra företag att växa och utvecklas samt internationaliseras. Att göra arbetsmarkanden mer flexibel. Att ta vara på den initiativrikedom som finns och de styrkor vi har i landets olika regioner. I regeringen Sipiläs program eftersträvas en sysselsättningsgrad på 72 procent. Det är en bra målsättning. Idag ligger landet på 68 procent. Det är med arbete som vi ska jobba oss upp ur dalen. Och därvidlag kan Österbotten tjäna som exempel.

 

Sysselsättningsgraden i vårt goda landskap ligger nämligen redan på den nivå som regeringen har som mål, d.v.s. på 72 procent. Faktum är ju att vi är det landskap i landet som har den nästan bästa sysselsättningsgraden och den lägsta arbetslösheten i hela landet, bortsett från Åland. Därför kan vi också gott säga, att skulle hela landet se ut som Österbotten, ja då skulle vi inte ha så stora problem med landets ekonomi som vi har idag.

 

Men också därför är det så viktigt, att de beslut som fattas på det nationella planet är sådana att de kan fortsätta trygga förutsättningarna för att utveckla och stärka Österbotten vidare. Det ligger i själva verket i hela landets intresse. Fungerande trafikleder, flygfält, hamnar och järnväg, är A och O också för Österbottens fortsatta framgång. Riksväg 8 borde nu prioriteras högt.

 

Vi har ett otroligt fint näringsliv i landskapet, bestående av spetskunskap inom många områden. Energiklustret, båtklustret, livsmedels- och metallindustrin samt växthusnäringen i Sydösterbotten bara för att nämna några.

 

Pälsnäringen ska vi heller inte glömma.  Den sysselsätter tusentals och ger landet exportintäkter som vi så väl behöver. Låt mig också säga att jag har noterat en viss oro bland folket i Österbotten efter valet av SFP:s viceordförandetrio på partidagen.  Den oron är obefogad. SFP kommer att stå fast vid sin linje då det gäller pälsnäringen och fortsätta att verka för att näringen skall få må bra i vårt land.

 

Det har varit en omvälvande vår och en händelserik försommar. Själv har jag flyttat ut från Justitieministeriet till mitt gruppordföranderum i riksdagen. Vi har en aktiv och duktig riksdagsgrupp som kommer att synas och höras och som kommer att försvara de för oss viktiga värderingarna utgående från varje mänskas lika värde. Som kommer att jobba hårt för det svenska och- tvåspråkiga, internationella, öppna och företagarvänliga Finland. Slutligen, såhär inför den stundande sommarhögtiden.  Njut av ljuset, naturen och samvaron. Och kom ihåg flytvästen. Den är en billig livförsäkring. Glad midsommar till er alla!

 

Anna-Maja Henriksson

Riksdagsledamot

SFP

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15