Utbildningen och självstyrelsen

08.06.2015 kl. 09:54
För en dryg vecka sedan rusade de nya studenterna traditionsenligt ut från Lusses södra port. För mig har den här dagen alltid varit speciell, kanske för att det var under min egen Lusse-tid som mitt politiska engagemang på allvar tog fart.

Det är nu redan 13 år sedan jag blev student, men inte desto mindre är studentdagen en dag av mycket känslor och nostalgi. Jag blev därför glad då jag fick en inbjudan att följa dimissionen på plats. Tack för den. Dagen innan hade Ålands yrkesgymnasiums studenter utexaminerats. Också det en glädjens dag som är precis lika viktig.

 

Utbildningsfrågor och investeringar i barn och unga, även i tuffa ekonomiska tider, har alltid varit en kärna i mitt politiska engagemang. Därför skär det i mitt hjärta att se att de kanske allra hårdaste nedskärningarna i Finlands budget nu planeras i just skolan och utbildningen. Det här är områden vi på Åland har egen behörighet på, men inte desto mindre är jag bekymrad över att nedskärningarna i så pass hög grad kommer drabba finländska barn och ungdomar – landets framtid.

 

Finlands ekonomi står inför stora utmaningar. Att något måste göras är självklart om inte Finland ska följa Greklands väg. Mera lån är ohållbart och de offentliga finanserna måste därför saneras samtidigt som reformer behövs för att skapa nya jobb för att ge nya skatteintäkter. Regeringen har nu sanerat på samma sätt som ett företag brukar sanera. Man har börjat från ett tomt bord med tomma papper och börjat skissa och räkna. Det är bra med nya tag och att börja från ett tomt bord, men samtidigt finns då risken att man gör nedskärningar som är kontraproduktiva på lång sikt. Att man skär i muskler i stället för fett.

 

Utbildning och kunskap för alla barn och ungdomar är Finlands främsta tillgång. Den allmänna skolan gör att alla barn oavsett social bakgrund har samma möjligheter att göra karriär och få ett jobb. Det är inte läget i exempelvis Frankrike och Storbritannien där social bakgrund fortfarande spelar en avgörande roll. En brittisk vän har en dröm om att bli diplomat, men han kan inte gå in i den brittiska diplomatkåren eftersom han inte har gått i en privat skola. Så vill jag inte att det blir i Finland eller Norden. Jag vill ha en högkvalitativ skola – för alla.

 

Skolan är inte bara en plats där man lär sig matematik och geografi, utan där man också blir samhällsmedborgare. Man lär sig traditioner, kultur, tolerans och samhörighet med det samhället man växer upp i. Det är i skolan unga lär sig bli kritiska samhällsgranskare och tänkare. Och det är i skolan som våra barn och unga får sin dos av åländsk historia.

 

Avslutningsvis, tillbaka till Ålands Lyceums södra port. Lusse är också en mycket viktig plats för Ålands historia. Det var där som Julius Sundblom öppnade det första sammanträdet för Ålands lagting, som dess talman. I morgon firar vi självstyrelsedagen. Det är viktigt att vi minns utbildningens betydelse för både Ålands självstyrelse och Finlands självständighet. Därför hoppas jag att vi ännu hittar sätt i riksdagen för att skona den finländska skolan från de värsta nedskärningarna, trots att de inte drabbar Åland. Glad självstyrelsedag!

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00