Rasera inte dagvården!

12.06.2015 kl. 08:00
Under årtionden har synen på dagvården utvecklats från att ha varit vårdbetonad till att också betona det livslånga lärandet. Dagvården behöver en lagstiftning som stöder utvecklingen och som för vår dagvård till samma nivå som till exempel i Sverige. Vi borde frångå från att tala om dagvård och istället tala om småbarnspedagogik.

Under den förra valperioden påbörjade riksdagen en revidering av lagen om barndagvård. Revideringen är planerad att ske i två faser och den första fasen godkändes redan av förra riksdagen. Eftersom alla aspekter som anknyter till småbarnsfostran inte finns med i den första fasen är det viktigt att arbetet inte blir på hälft. Oroande är att den andra fasen inte nämns med ett ord i regeringen Sipiläs strategiska regeringsprogram.


Begreppet småbarnspedagogik infördes äntligen i lagen i samband med att den delvis uppdaterades och moderniserades. Lagen förutsätter nu att det för varje barn görs upp en plan för småbarnspedagogik för genomförandet av barnets fostran, undervisning och vård.

 

I samband med lagändringen blir Utbildningsstyrelsen sakkunnigorgan för småbarnspedagogiken.  I kulturutskottet betonade vi att ändringarna ska ses som ett första steg på vägen mot en ny lag om småbarnspedagogik. Målet måste vara att skapa en enhetlig och smidig väg för barnen från småbarnsfostran via förskola till grundläggande utbildning. Samverkan mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildning ska stärkas vilket möjliggör en harmonisering av arbetskulturen och pedagogiken i daghemmen och skolorna.

 

Småbarnspedagogiken utgör en viktig grund för barnets utveckling och lärande. Hittills har småbarnspedagogik haft dagvårdssystemet som referensram. Kulturutskottet ansåg det vara nödvändigt att den nya lagen om småbarnspedagogik också i praktiken bidrar till alla barns rätt till kvalitativ småbarnspedagogik uppfylls oberoende av var barnet bor eller hur familjen har det ställt ekonomiskt.

 

Enligt sakkunniga utskottet hörde visar bl a forskningsprojektet EPPE, som omfattade 3 000 barn i Storbritannien åren 1999-2004, att de positiva effekterna av högklassig småbarnspedagogik fortgår långt in i skolåren. Den största nyttan av god småbarnspedagogik får mindre bemedlade barn med ökad risk för att senare ställas utanför utbildningen. Högklassig småbarnspedagogik är enligt forskarna det effektivaste sättet att förebygga marginalisering.

 

I Finland tillämpas den så kallade educare-modellen, där fostran, undervisning och vård bildar en innehållsmässig helhet. Modellen ska skapa en övergripande arbetskultur inom omsorg, fostran och utbildning. Självklart ska dessa delområden anpassas till barnens olika ålder. En välbalanserad helhet är ett viktigt stöd för barnens uppväxt.

 

Småbarnspedagogiken kräver satsningar eftersom den utgör en viktig grund för barnets lärande. En jämlik behandling av alla barn förutsätter att småbarnspedagogiken utvecklas till en innehållsmässigt stark helhet som gör det möjligt att redan i den tidiga barndomen motverka tendenser till marginalisering. Särskild vikt måste fästas vid detta i fas två då lagen om småbarnspedagogik ska antas.

 

Riksdagen förutsatte att regeringen följer de samlade konsekvenserna av den nya lagen om småbarnspedagogik och dess konsekvenser för kvaliteten och gruppstorlekarna. Riksdagen förutsatte också, att det i samband med den andra fasen av reformeringen av lagen, ska vidtas åtgärder så att barnen kan tryggas en helhetsmässig omsorg, uppväxt och utveckling. Regeringen ska lämna en utredning till kulturutskottet våren 2017.

 

Det är anmärkningsvärt att regeringsprogrammet inte innehåller något om den andra fasen av reformen. Däremot innehåller programmet nedskärningar, större gruppstorlekar och en skrivning om klubbverksamhet istället för småbarnspedagogik.

 

Det som med möda byggts upp under årtioden, och den nödvändiga reform av lagen som efter årtioden av väntan kunde påbörjas under förra perioden, hotas nu av regeringen Sipilä. Problemen handlar inte enbart om nedskärningarna, det handlar i allra högsta grad om innehållet i och om synen på småbarnspedagogik där regeringen inte levererar något. Finland hotar att bli ett småbarnspedagogikens eftersläntrarland vilket kommer att ha effekter på framför allt de barn som hotas av marginalisering!

 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, medlem av riksdagens kulturutskott

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35