Tvåspråkighet inte det främsta hotet

11.06.2015 kl. 10:33
Insändare i Hufvudstadsbladet torsdag 11 juni 2015

Tom Sörhannus uttrycker i Hbl (7.6.2015) sin oro över svenskans framtid i Finland. Farhågorna över förutsättningarna för en levande svenskhet i landet är synnerligen befogade och delas av Svenska folkpartiet. Sörhannus utmålar de tvåspråkiga och tvåspråkigheten som det svenska språkets stora hotbilder i Finland. Jag tror det är viktigt att inse att allt fler familjer lever sin vardag på både finska och svenska. Det är en lycka för svenskan i Finland att många tvåspråkiga familjer väljer den svenska skolan för sina barn. Tvåspråkigheten som sådan är inte ett hot mot svenskan. Hotbilden består i avoga enspråkiga attityder som motarbetar två levande nationalspråk i landet.

 

Den avoga enspråkighetslinjen förfäktas av enskilda personer och i vissa fall även på partinivå. SFP å sin sida stöder levande tvåspråkighet genom att arbeta för att båda nationalspråken syns, hörs och accepteras. Eftersom svenskan är det mindre språket i landet är det naturligt att vår uppmärksamhet ägnas åt politik som stärker, stöder och tryggar just det språket. Genom SFP:s historia har vi jobbat för lösningar inom exempelvis vården, utbildningen, polisväsendet och regionförvaltningen, som på lång sikt tryggar det svenska i Finland.

 

Svenska folkpartiet var pådrivande när det gällde att få till stånd landets första nationalspråksstrategi under den förra riksdagsperioden. Nationalspråksstrategin avser att trygga att det även i framtiden finns två livskraftiga nationalspråk i Finland och den innehåller konkreta åtgärder för att uppnå detta mål. SFP värnar strakt om verkställande och uppföljande av strategin och anser att strategiarbetet behöver få en fortsättning. Frågan är nu om det i den nya regeringen finns ett tillräckligt intresse och kunskap för att fortsätta arbetet med Nationalspråksstrategin.  

 

För SFP har det alltid varit viktigt att slå vakt om starka svenska strukturer inom speciellt utbildningen för att på lång siktigt garantera levande tvåspråkighet och en livskraftig svenska i vårt land.

 

 

Anna-Maja Henriksson

Ordförande för Svenska riksdagsgruppen

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37