En nationell skärgårdspolitik behövs också i framtiden

06.06.2015 kl. 10:00
Den ledande tanken i de nationella skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammen har varit att öar, hav, sjöar, älvar och strandzonen utgör viktiga faktorer i den regionala utvecklingen. De skärgårdspolitiska programmen har upprättats av regeringar i alla möjliga politiska kombinationer under de senaste 20 åren

 

. Orsaken till detta är klar. Finland är det relativt sett största skärgårdslandet i Europa, och det land i världen som har relativt sett flest vattendrag. Programmens röda tråd har varit att de rikliga vattendragen och skärgårdsområdena betraktas som en nationell styrka.

 Jag hoppas att den nya regeringen ska värdesätta regionalpolitikens alla tre delområden – stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. Det är nödvändigt att regeringen under den kommande perioden bildar sig en helhetsuppfattning om vilka behov skärgårdsområdena har samt fattar beslut om skärgårdspolitikens mål och konkreta åtgärder. Det bästa sättet att gå till väga är att också i fortsättningen upprätta ett särskilt skärgårdspolitiskt program för hela regeringsperioden.

 Vad gäller uppnåendet av målen för det skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet 2012−2015 upplevde vi både framgångar och motgångar under den senaste valperioden.

 Till de positiva resultaten kan anslagen för skärgårdstrafiken räknas. Nya färjor, landsvägsfärjor och förbindelsefartyg togs i bruk. Fritidsboendet, distansarbetet samt skärgårdsturismen ökade i jämn takt. Skärgårdstrafiken står inför stora förändringar och en nationell plan behövs för att koordinera trafiken.

 Verksamhetsförutsättningar skapades också för havsklustret, som är en betydande sysselsättningskälla inom skärgårdsområdena. Detsamma gäller likaså för skeppsvarven. Och kvarkentrafiken erhöll finansiering.

 Till bakslagen hör att vissa skärgårdsområden i regionstöden gick miste om en högre stödnivå för investeringar.  Att skärgårdstilläggen för kommuner med skärgårdsdel gick förlorade i det statsandelssystem som trädde ikraft vid årsskiftet var ett principiellt bakslag. Enbart skärgårdskommuner erhåller nu skärgårdstillägget. Målsättningen måste vara att skärgårdstilläggen ska återinföras i statsandelssystemet för att täcka de högre kostnader som uppstår då kommuner upprätthåller service i skärgården. 

 Blickarna i den kommande skärgårdspolitiken måste också riktas mot landskapen eftersom det fortfarande kommer att finnas EU-projektfinansiering för att stöda utvecklandet av skärgården. Landskapen behöver därför en klar strategi för hur man vill utveckla skärgården. Summan som står till skärgårdsområdenas förfogande under programperioden uppgår till 1,3 miljarder euro via Leader-verksamheten, Interreg-samarbetet och fiskerihushållningen. Det är avgörande att man inom skärgårdsområdena får till stånd projekt för att kunna dra nytta av denna finansiering.

  En annan fråga där skärgården har en stor potential gäller den service som erbjuds åt fritidsboende. Kommunerna och företagen bör i större utsträckning dra nytta av fritidsboendet. Fritidsboendet omsätter idag hela 7,4 miljarder euro. Det borde inledas fler utvecklingsprojekt. Köpkraften hos de fritidsbosatta kan utnyttjas mycket bättre genom att ett större utbud av service riktas till de fritidsbosatta.

 En viktig resurs är fritidsboendenas kunnande som borde tas till vara bättre. Det är viktigt för skärgården att stugborna engageras fullt ut i kommunernas och byarnas vardagsliv.

 Den naturliga utvecklingen av skärgården får inte hindras genom byråkrati som förhindrar att man bygger, lever, arbetar och bor i skärgården. Skapandet av en förtätad samhällsstruktur och klimatpolitiken får inte användas som förevändning för att hindra utvecklandet av skärgården. Också i den här frågan är det viktigt att definiera vad regeringen vill via ett nationellt åtgärdsprogram.

 Regionpolitiken står inför stora förändringar och det återstår att se på vilket sätt regeringen vill utveckla regionpolitikens alla tre delområden. Den nationella skärgårdspolitiken är en liten men viktig del av regionalpolitiken. Det har visat sig att en nationell, självständig skärgårdspolitik behövs. Utan denna hade många frågor viktiga för skärgården inte kunnat skötas.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30