Nya tider

05.06.2015 kl. 09:40
Ledamot Blomqvists kolumn publicerad i Landsbygdens Folk 5 juni 2015

Den nya regeringen och regeringsprogrammet presenterades förra veckan och den nya jord- och skogsbruksministern är utnämnd. Kimmo Tiilikainen (c) kommer att basa förutom över jord- och skogsbruksministeriet också över miljöministeriet. Den ministerportföljen är tung och viktig. Frågan är om en minister klarar av att sköta det jobb som två delat på tidigare. Svårighetsgraden ökar dessutom av att de två ministerierna rätt ofta brukar ha olika syn på i synnerhet ärende som är viktiga för landsbygden och primärnäringarna. Jag önskar ändå ministern lycka till och hoppas att han lyckas sköta sina ministerier och att han dessutom klarar av balansgången mellan att ta miljöhänsyn och att skapa goda verksamhetsförutsättningar för jord- och skogsbruket.

 

Det korta regeringsprogrammet ser vid en första anblick rätt så hyfsat ut för jordbrukets del. De positiva skrivningar som hittas i regeringsprogrammet är bland annat att den nya regeringen lovar att inte stifta nya lagar som skulle medföra nya förpliktelser, utan lovar förenklad byråkrati och nya handlingssätt. Målsättningarna är bra, men frågan är om man lyckas omsätta dem i praktiken. Målsättningarna att främja exporten och sänka produktionskostnaderna inom jordbrukssektorn är likaså lovvärda och bra, men frågan hur de ska omsättas i praktiken infinner sig osökt.

 

Det nya regeringsprogrammet innehåller tyvärr också en del mindre bra saker. Det är bekymmersamt att man ämnar skära i de direkta inkomststöden, i synnerhet vad gäller LFA-stödet, eftersom det direkt påverkar lönsamheten. Kompensation kan däremot komma i form av skattelättnader för jord- och skogsbruksföretagare genom ett femprocentigt företagaravdrag.

 

Jag har många dubier kring både regeringsbasen och regeringens kommande politik i flera avseenden. Jag är mycket bekymrad över hur regeringen kommer att sköta bildningsfrågorna, den svenskspråkiga befolkningsdelens ärenden och hur man tänker verka inom den nordiska och europiska gemenskapen. När det gäller jord- och skogsbrukssektorn är jag inte lika orolig. Det verkar som om regeringen har en rätt positiv inställning i de frågorna. Största risken är kanske att man lovat mera än vad man kan hålla.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35