Uttalande

Ledamot Löfströms inlägg i debatten om Sipiläs regeringsprogram

03.06.2015 kl. 10:01

2.6 2015

Tal i plenisalen, 2 eller 3 juni 2015. Debatten om regeringsprogrammet

Värderade fru/herr talman,

Jag har glädjen att representera landskapet Ålands valkrets i detta hus.

Ålänningarna och jag själv ser fram emot ett gott samarbete med regeringen Sipilä 1, dess ministrar och kunna stöda regeringen i dessa utmanande ekonomiska tider för republiken Finland.

För tillfället pågår en reform av Ålands självstyrelselag.

Arbetet leds av en av justitieministeriet tillsatt parlamentarisk kommitté med flera riksdagsledamöter och representation från riksdagens alla partier, under ledning av president Tarja Halonen.

Åland erhöll självstyrelse genom ett beslut i Nationernas Förbund i Geneve år 1921.

Den senaste revisionen av självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

Jag är nöjd över att det finns en skrivning i regeringsprogrammet om att reformen av självstyrelselagen fortsätter och att en proposition ges till riksdagen senast 2018.

Den åländska ekonomin har klarat sig bra och Åland har idag en arbetslöshet på 3,6 %.

Ålands 2500 företag är motorn i ekonomin.

Det är därför med glädje jag ser den ekonomiska politiken i regeringsprogrammet.

Det kommer gynna företagandet, entreprenörer och sysselsättningen i hela landet - också på Åland.

***

Fru/Herr talman,

En annan viktig sak för Åland är vindkraften.

Det var ett stort arbete som gjordes av förra regeringen och förra riksdagen för Ålands deltagande i systemet av inmatningstarifferna.

Det är viktigt att nu få det klart också i förvaltningen.

***

< >

Sitten muutama sana merenkulusta.

Hallituksen lista mahdollisista menoleikkauksista liitteessä 2, sisältää merenkulun tuet.

Olen tietoinen siitä, että listasta ei ole vielä päätetty, mutta haluan jo tässä vaiheessa nostaa esille ne toiminnan tulosta heikentävät ja kielteiset vaikutukset, jotka sillä olisi merenkululle ja maamme viennille, jos tämä leikkaus toteute-ttaisiin.

Merenkulku ei ole vain Ahvenanmaata koskeva asia.

Se on Suomea koskeva asia.

Suomi on saari Euroopassa ja 90% tuonnista ja 80% viennistä tapahtuu meritse.

Nykyisen merenkulun tuen on tehnyt mahdolliseksi EU: n niin sanotut state aid guidelines.

Nämä ovat olemassa sen varmistamiseksi, että Euroopalla on merenkulkua tulevaisuudessa.

Ilman näitä koko merenkulku ulos-liputettaisiin mukavuus-lippumaihin, kuten Liberiaan tai Bahamaan.

Suomi on saattanut voimaan EU: n valtiontukien suunta-viivat, samoin kuin monet muut Euroopan maat.

Ilman näitä tukia suomalaiset Suomen lipun alla toimivat varustamot eivät pystyisi kilpailemaan Viron ja Ruotsin kanssa.

Tällainen leikkaus johtaisi Suomen lipun alla kulkevien alusten ulosliputuksiin, mikä ei myöskään ole hyvä asia huoltovarmuuden näkökulmasta ja johtaisi tuhansien suomalaisten työpaikkojen häviä-miseen.

Kuten sanottu olen tietoinen siitä, että näistä ei ole vielä päätetty, mutta juuri siksi haluan valistaa hallit-usta, jotta se ei tekisi virhettä, jolla voisi olla haita-llisia vaikutuksia talou-teen, turvallisuu-teen ja työllisyy-teen.

***

Fru talman,

Jag ska avsluta med några ord på svenska – mitt och Ålänningarnas språk.

Svenska språkets ställning i Finland är av fundamental vikt för Åland.

Svenska språket är viktigt för de dagliga kontakter som görs mellan statsförvaltningen, myndigheter och Ålands landskapsregering.

Svenska språket är viktigt för att ålänningar kan studera i fastlandet och kunna få specialsjukvård på svenska då olycksdrabbade flygs med helikopter från Mariehamn till bl.a. Åbo.

Åbo sjukhus behandlar också många åländska cancerpatienter.

Då en människa är svag och sjuk är det extra viktigt att den kan få service på sitt modersmål.

***

Fru/herr talman, avslutningsvis,

Ålänningarna förstår det ekonomiska läget för tillfället och vi vill bidra genom företagsamhet och entreprenörsanda och hjälpa regeringen Sipilä 1 att sätta Finland i form!

Jag ser fram emot samarbetet.

< >

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15