Uttalande

Nylunds inlägg i debatten om regeringsprogrammet

03.06.2015 kl. 09:41

2.6 2015

Värderade talman! Arvoisa puhemies

Den nya regeringen bygger sitt regeringsprogram på en realistisk ekonomisk analys. Det är helt nödvändigt att anpassa offentliga sektorns utgifter efter intäkterna. Det är helt rätt att regeringen i sin skattepolitik slår fast att Finlands totalskattegrad inte får öka. Eftersom inget, absolut inget beskattas så hårt i Finland som inkomster från arbete skulle det ha krävts betydligt starkare linjedragningar här. Jag anar att Sannfinländarnas avundsjukepolitik förhindrar en modigare linje gällande beskattningen av arbete.

Jordbruket och landsbygden har fått flera positiva skrivningar i regeringsprogrammet. Även betoningen på företagande och framförallt skrivelserna om förbättringar av verksamhetsförutsättningarna för småföretagare, är något som, om det förverkligas, kommer att gynna ekonomin i Finland.

Arvoisa puhemies,

Huoleni aihe on kuitenkin maanviljelijät. Jo nyt maanviljelijöiden tilanne on erittäin huono ja kannattavuus alhainen. Siitä huolimatta hallitusohjelman liitteessä "ehdolliset lisätoimenpiteet", hallitus uhkaa alentaa sekä LFA- että ympäristötukea. LFA tuen tarkoitus on edistää maanviljelyä niillä alueilla, joilla kannattavuus muuten olisi heikko. Samanaikaisesti hallituksen yhtenä tavoitteena on nostaa ruuantuotannon kannattavuutta. Siksi ihmettelenkin miten hallituksen matematiikka toimii? Valtio ei voi hallita markkinoita eikä hintojen kehitystä. Valtio voi parantaa tilannetta tukieuroilla ja veronalennuksilla. Siksi minusta erityisesti LFA tuen mahdollinen leikkaaminen onkin hallituksen määränpään vastaista.

Värderade talman,

Regeringen säger sig även vilja satsa på bioekonomin och förespråkandet av rena lösningar. Därför är det ytterest motstridigt att hota med eventuella nedskärningar i miljöstöden för lantbruket. Man vill minska på utsläppen från åkrarna som rinner ut i Östersjön, men regeringen är inte färdig att satsa pengar på det. Menar Centern att den ekonomiska bördan för denna politik ska falla på bonden?

Arvoisa rouva puhemies,

Hallitus ei ole sanallakaan maininnut yhtä kysymystä joka viime eduskuntakaudella herätti ristiriitaa, eli miten turvataan ammattikalastajien toimintaedellytykset. Vapaa-ajan kalastajien tilanne kyllä turvataan, mutta ei pienyrittäjien, joiden tilanne on jo nyt vaikea. Kaiken lisäksi kalastajille tulee vielä maksettavaksi uusi vero, venevero. Näinkö hallitus vähentää byrokratiaa, lisäämällä uusia veroja?

Ammattikalastajien pääasiallinen tehtävä on tuoda kotimaista kalaa kuluttajien pöytiin. Hallitusohjelmassa sanotaan, että ”toteutetaan lohi- ja meritaimenstrategiaa Itämeren lohikantojen varmistamiseksi”. Aikooko hallitus valita strategiasta vain haluamansa osia? Vai toteutetaanko strategia kokonaisuudessaan, johon kuuluu myös lohikiintiöt ja ammattikalastajien toimintaedellytyksien parantaminen?

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15