Gruppanförande i riksdagens debatt om regeringen Sipiläs program

02.06.2015 kl. 13:22
Gruppanförandet hålls av ledamot Carl Haglund

Jag vill inleda med att göra det klart att Svenska riksdagsgruppen anser att det är bra att regeringsprogrammet bygger på en realistisk lägesanalys. Den finländska ekonomin har på tok för svaga framtidsutsikter och de behövs målmedvetna åtgärder för att vi ska komma på fötter igen.
Därför är det bra att den nya regeringen är fokuserad på att förbättra sysselsättningen och skapa ett klimat som gynnar företagandet. Vi tycker också att det är nödvändigt att man går in för arbetslivsreformer och balanserar den offentliga ekonomin så att skuldsättningstrenden bryts.
Svenska riksdagsgruppen anser att åtgärderna som strävar efter att skapa fler jobb går i rätt riktning. Däremot har regeringen tyvärr inte tänkt riktigt till slut då man valt var man ska spara. 

Värderade talman,

Hur har regeringen tänkt då man nu går inför att spara 600 miljoner euro från utbildningen? Regeringspartiernas vallöften är skrotade och Finlands trumfkort utbildningen blir största betalare då spartalkot kör igång. 
Ja, jag kan förstå att inbesparingar och rationaliseringar måste göras gällande exempelvis andra stadiets utbildning. Det hade också den förra regeringen på programmet. Men nu går regeringen inför att spara hos våra dagis- och skolbarn, samtidigt som forskningen och utvecklingen offras. Och efter allt detta så kallar regeringen utbildningen för en topprioriterad fråga. Hur tänkte ni nu? 

En grundregel då man sparar borde vara att det är vi vuxna som står för notan, inte barnen. I ljuset av detta kan nedskärningarna inom dagvården och den grundläggande utbildningen i den här utsträckningen inte accepteras. Hur man ska uppnå en del av de tilltänkta inbesparingarna är också ett mysterium. Under förra valperioden kunde sakkunniga konstatera att en inskränkning av rätten till subjektiv dagvård inte de facto är samhällsekonomiskt klok.


Bästa herr statsminister, som småbarnsfar vet jag hur viktig barnet rätt till småbarnsfostran är. De planer er regering har ger vid handen att ni och er regering inte värdesätter den här rätten. Dessutom vet vi att dagvården varit ett centralt verktyg då vi byggt upp ett jämställt samhälle där män och kvinnor har lika förutsättningar att delta i arbetslivet. Nationalekonomerna har för sin del konstaterat att vi borde öka småbarnsmammornas deltagande i arbetslivet. Hur det här ska gå ihop med nedskärningarna inom dagvården förblir oklart. 
 
Fru talman, på tal om jämställdhet är det bara att beklaga att Sipiläs regering totalt har ignorerat det här temat. Regeringsprogrammet innehåller inga som helst åtgärder för att främja jämställdhet vare sig i arbetslivet eller i hemmen. Det här säger en hel del om Regeringen Sipilä.
 
Den enda slutsats man kan dra av detta är att regeringen inte vill se konkreta åtgärder genomförda som delar kostnaderna för föräldraledigheter mer jämställt. Vilka värderingar ligger bakom detta? Inser inte regeringen Sipilä att en mer jämställd arbetsmarknad är en viktig förutsättning för att få landet framåt?

Vi noterar med tillfredsställelse att det i regeringens led nu även finns en uttalad familjeminister. Det räcker ändå inte långt bara med en titel. I ljuset av regeringsprogrammet framstår detta endast som en symbolhandling. Däremot hade de tre ässen i ministerbåset till och med glömt bort att regeringen ska ha en minister som ansvarar för jämställdhet. Samerna nämns inte alls i programmet. Också ministern med ansvar för Norden och den med ansvar för Åland glömdes bort i statsminister Sipiläs processtänkande. 
 
Bästa herr statsminister. Ni säger i ert regeringsprogram att Finlands två nationalspråk är en rikedom. Den här skrivningen är välkommen. Det som däremot är mindre välkommet är att det här tyvärr är det enda regeringsprogrammet bjuder på med tanke på nationens två nationalspråk. Det enda konkreta ni har att komma med är försöken i östra Finland där det andra inhemska offras för att bereda plats åt mera studier i ryska. På den här punkten har ni dessutom valt att ignorera det som riksdagen förutsatte i samband med behandlingen av medborgarinitiativet, det vill säga att konsekvensernas noggrant utreds före man går inför eventuella försök.

Det här, statsminister Juha Sipilä, var det enda ni hade att komma med. Inte en rad om nationalspråksstrategin som regeringen Katainen godkände som framtidsstrategi och som bygger på det arbete president Ahtisaari i tiden gjorde.

Svenska riksdagsgruppen kräver att arbetet med strategin fortsätter, såsom rekommenderats i mellanrapporten som just publicerades av Justitieministeriet.

 
Ärade fru talman, under valperioden står vi inför flera stora strukturreformer, bland annat vårdreformen.
Svenska riksdagsgruppen vädjar till regeringen att reservera tillräckligt med tid för att göra ordentliga språkkonsekvensbedömningar av dessa stora lagpaket – vilket också grundlagen förutsätter.
På tal om vårdreformen kan jag inte annat än förvåna mig över statsminister Sipiläs kappvändning i frågan om synen på hur reformer av det här slaget ska beredas. För fyra år sedan stod ni i plenisalen och beklagade er över hur oppositionen inte tas med i beredningen. Ni menade att centern aldrig skulle lämna oppositionen utanför en så här central fråga. Nu fyra år senare gör ni precis lika då ni regeringspartierna emellan har slagit fast vårdreformens centrala riktlinjer. En eventuell parlamentarisk uppföljningsgrupp lär endast få agera statister. 
  
Värderade fru talman,

det är med en rätt stor förvåning vår riksdagsgrupp har följt med vilken envishet statsminister Sipilä har försvarat sitt löfte från valkampanjen om att minska antalet ministrar i regeringen. Vi inser att hans ideal är att landet leds av ett slags intimt samarbetande ledningsgrupp med förebilder från företagsvärlden.
Ett öppet kontorslandskap kan ses som ett uppfriskande modigt drag, men vad är ett minskat antal ministrar annat än aningslös populism.
Det är viktigare att ministerierna har en kvalificerad och kompetent politisk styrning än att man tvångsmässigt minskar antalet folkvalda som leder verksamheten i ministerierna.

 
Ärade statsminister Sipilä, tror ni faktiskt att er kombominister ska ha tid och möjlighet att framgångsrikt utföra det värv som Lauri Ihalainen och Anna-Maja Henriksson utförde under den förra valperioden? 
Herr statsminister, jag hade förmånen att följa med det här arbetet på nära håll i tre år och jag tvivlar starkt på att det finns en enda person i det här landet som skulle mäkta med bägge personers jobb. Varför herr statsminister låter ni era populistiska vallöften gå framom justitieförvaltningens bästa? Och varför herr statsminister riskerar ni arbetsministerjobbet i en tid som denna då arbetslösheten är rekordhög? Hur tänkte riktigt?

Svenska riksdagsgruppen ifrågasätter kraftigt detta beslut. Det säger sig självt att Sipilä genom denna manöver enbart stärker tjänstemannaväldet. Som inbesparing är några färre ministerposter en droppe i havet också med tanke på att det finns omkring 30 000 statsanställda. Vilken blir räkningen i förlorad kompetens och svagare insatser inom det europeiska ministerrådssamarbetet.


Ärade talman, 
 
det finns många andra frågor man kan kritisera i regeringsprogrammet. Vårt parti försvarade målmedvetet lantbrukarnas intressen i den förra regeringen. Vi frågar oss nu om denna regering med sina agrara traditioner nu är villig att öppna det landsbygdsprogram som vi just har godkänt inom ramen för EU?

Den nya regeringen ståtar med att tilläggsresurser nu ges till försvaret efter de senaste årens genomförda rationaliseringsprogram. Tillåt mig som tidigare försvarsminister att tvivla. Det ni gjort framstår faktiskt tyvärr främst som en skenmanöver. 
Enligt försvarsministeriets egna utvärderingar betyder de ändringar i de tekniska ramarna som nämns i regeringsprogrammet att försvarsmaktens anslag fortsätter att sjunka under denna valperiod. Detta eftersom de schematiska nedskärningarna nu även kommer att gälla försvarsförvaltningen. I praktiken ser det ut som att försvarsförvaltningens rambudget är sjunkande trots era löften. Är ni herr statsminister medveten om detta?

Det här är inte den enda skenmanövern i ert regeringsprogram. Då det gäller att sköta reparationsskulden för våra vägar så finansierar man arbetet att skära i redan godkända trafikprojekt. Det kan vara bra att känna till när man bedömer helheten. I och för sig tycker vi inom svenska riksdagsgruppen att satsningarna på basvägnätet är bra. 

Värderade talman,
 

Svenska riksdagsgruppen vill inte enbart se ett innovativt, företagsvänligt och jobbskapande Finland - utan också ett tolerant och aktivt utåtriktat land.
Tolerans betyder bland annat en solidarisk och konstruktiv hållning till EU-kommissionens förslag att dela på den europiska ansvaret när det gäller båtflyktingarna på Medelhavet. 
Vi kan inte acceptera de schematiska nedskärningarna i biståndet. Också i kärva ekonomiska tider bör Finland bära sitt internationella ansvar.

Tolerans betyder också att utlänningspolitiken inte misstänkliggör utan andas förtroende för dem som av en eller annan orsak kommer till vårt land. Vi vet att både EVA och VATT kommit fram till att vi behöver arbetskraftsinvandring för att klara välfärden. Regeringen Sipilä vill däremot sätta en prislapp i pannan på alla som kommer till vårt land. Tror ni herr statsminister faktiskt att det här är rätt sätt att locka människor till Finland? 
 
Fru talman, trots regeringens många goda åtgärder är det svårt för Svenska riksdagsgruppen att välkomna den regering som nu ska styra vårt land. Detta på grund av den inskränkta världsbild som skiner igenom mellan raderna i det papper vi idag diskuterar. Jag vill fru talman, önska er herr statsminister Juha Sipilä lycka till i ert viktiga arbete. I oss inom Svenska riksdagsgruppen får ni ett oppositionsparti som ger er stöd då ni förtjänat det, men även en vakthund för ett öppet, tolerant och internationellt Finland. Den vakthunden lär ni behöva. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden