Finland fick en ny regering

31.05.2015 kl. 11:06
I 1438 dagar, dvs nästan 4 år har jag haft glädjen att tjäna som landets justitieminister. Det har varit en intensiv och mycket händelserik tid. I fredags beviljades jag och regeringen Stubb avsked av presidenten. Det var naturligtvis med blandade känslor jag promenerade ner för trapporna i presidentslottet. En stor tomhetskänsla infann sig. Samtidigt en stolthet över allt det jag och SFP fått vara med och förverkliga, för vårt folk, för vårt land men också ute i världen.

Många viktiga lagstiftningsprojekt har genomförts och landet har fått sin första Nationalspråksstrategi genom tiderna. Sammanlagt hann jag under 4 år avge 130 regeringspropositioner, svara på ca 300 skriftliga spörsmål av riksdagsledamöterna, svara på tusentals medborgarkontakter med hjälp av mina medarbetare och representera Finland på ett stort antal EU-ministerrådsmöten, Nordiska ministerrådsmöten och övriga internationella tillställningar.

 

I torsdagskväll skrev jag tackbrev till alla mina kolleger i EU och i Norden. Under en såhär lång tid hinner man knyta många viktiga kontakter för landet och därtill få en hel del nya vänner. För Finland som ett litet land är det mycket viktigt att kunna vara synligt representerat på den internationella arenan, och jag har med glädje talat varmt för rättsstatsprincipen, för tolerans , för respekten för mänskliga rättigheter, för förbättrande av kvinnors och flickors ställning ute i världen, för att det behövs krafttag mot korruptionen och att alla mänskor i världen har rätt till sitt eget liv och rätt att bestämma över sin egen kropp.

Jag har fått berätta om mitt hemland och min hemtrakt,  om det företagsamma och trygga, utåtriktade Österbotten. Att vi välkomnar nya investeringar till vårt land, att det finska folket är känt för att vara ett folk man kan lita på. För evigt kommer jag att minnas diskussionen med min kinesiska kollega, då jag berättade för henne att våld mot kvinnor är ett rätt stort problem i mitt hemland och försiktigt frågade hur det ligger till i Kina. Långt senare under kvällen återkom hon till min fråga, och viskade att det nog också är ett problem där, men att situationen blivit avsevärt mycket bättre efter 1948!

 

Som justitieminister hade jag också ansvar för språklagstiftningen, demokratifrämjande och samefrågorna. Också ålandsministerposten hörde till min portfölj.

 

Nu har då regeringen Sipilä utsetts, och man valde att samma person skall fungera såväl som justitie- som arbetsminister. En lösning som för mig förefaller helt obegriplig. Tidigare arbetsminister Lauri Ihalainen och jag hade vardera fullt upp att hinna sköta våra respektive ministerposter. Substansmässigt finns inte många gemensamma nämnare mellan dessa bägge ministerier.  När den viktigaste frågan i landet just nu handlar om ekonomin och hur vi kan höja sysselsättningen, säger det sig själv att enbart uppdraget som arbetsminister kräver sin egen minister. Inom rättsvården finns också stora utmaningar, speciellt gällande ekonomin. Antalet tingsrätter är under lupp, antalet fängelser borde minskas och satsningar som förkortar rättegångstiderna borde fås i mål. Men för statsminister Sipilä har det varit något av ett självändamål att minska antalet ministrar.

 

Men nu vänder vi blad och  jag ser  fram emot att leda Svenska riksdagsgruppen. Inkommande vecka börjar vi på allvar med riksdagsarbetet. På tisdag debatteras regeringsprogrammet. Det kommer inte att bli svårt att föra en konstruktiv oppositionspolitik. Det visar redan de första besluten som regeringen Sipilä fattat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37