Sjöfarten är i vår DNA

25.05.2015 kl. 17:08
I torsdags ordnades årets upplaga av Sjöfartens dag med föreläsningar och diskussioner i Alandica och kvällsmottagning i Sjöfartsmuseet. Hela Finlands rederikluster och en stor del av Nordens rederikluster är representerade på det högklassiga evenemanget.

Det var därför inte oväntat att Mariehamnsflyget från Helsingfors var knökfullt både på onsdag kväll och torsdag morgon och att flera tillresta kunde berätta att det här är det viktigaste shipping-evenemanget i Finland under hela året.

 

Det finns flera skäl för oss att lyfta på hatten åt föreningen Ålands sjöfart med ordförande Eva Mikkola-Karlström i spetsen samt alla de övriga som arbetat och arbetar med evenemanget. Dels förlänger evenemanget turistsäsongen och hämtar pengar till Åland, dels stärker det Åland som konferensdestinationen. Men framförallt sätter evenemanget Åland på kartan som en betydande huvudort i Nordens rederikluster. Vid sidan av bl.a. Göteborg, Helsingfors, Oslo, Århus och Åbo är det fint att Mariehamn kan vara en betydande nordisk shippingort. Det är en position som vi ska vara stolta över, men som vi samtidigt aktivt måste jobba med att utveckla och befästa. För egen del har jag därför lovat Eva (Mikkola-Karlström) att dra mitt strå till stacken genom att jag nästa år ska se till att vi får över fler representanter från rikspartierna och riksdagen.

 

Jag hade själv förmånen att i år få öppningstala på seminariet som handlade om Sjöfartspolitiken och trender. I mitt anförande lyfte jag bland annat upp hur viktigt det är att Finlands sjöfartspolitik ligger fast. Finland använder sig nu av EU:s s.k. state aid guidelines för att kunna stöda sjöfarten. Dessa guidelines finns framförallt för att EU ska kunna konkurrera med bekvämlighetsflaggstater som Bahamas eller Liberia och garantera att det finns en handelsflotta kvar under europeisk flagg. De EU länder som tillämpar dessa guidelines har varit mycket framgångsrika med att hålla kvar sin handelsflotta och Finland använder sig i detta system av både en tonnageskatt och ett brutto-nettolönesystem.

 

Det är viktigt att det finns en långsiktighet i den här politiken så att investeringar kan göras på lång sikt och med trygghet inför det politiska systemet. För Finlands del är det viktigt med en konkurrenskraftig sjöfart inte enbart för Ålands skull, utan för att 90 % av importen och 80 % av exporten går med fartyg. Många finländare tar export- och importvägarna för givet, vilket man inte kan göra. Därför har bland annat jag, som Ålands riksdagsledamot, ett ansvar att lyfta fram att inget kan tas för givet ifall vi inte har en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Även om sjöfarten är viktig för Finland så är den ändå viktigast för Åland. Den är en stor del av vår tradition, vår historia och finns i vår DNA.

 

För tillfället pågår regeringsförhandlingarna i Helsingfors. För egen del har jag aktivt informerat representanter i de arbetsgrupper där sjöfartsfrågor tangeras och belyst vikten av en konkurrenskraftig sjöfartspolitik. Det är därför, efter dessa kontakter, både min tro och min förhoppning att inget ska hända med sjöfartspolitiken, trots att den nya regeringen kommer fatta stora sparbeslut generellt. Men innan slutresultatet är klart, vilket det torde bli på onsdag, kan vi inte pusta ut helt och därför fortsätter hårdbevakningen av sjöfartsfrågorna i Helsingfors.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05